Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektrokemisk industri. Av Gösta Angel - Elektrolys i vattenlösning - Hypoklorit - Klorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
ELEKTROKEMIS K INDUSTRI.
Hypoklorit.
Natriumhypoklorit, som användes som blekmedel, kan framställas direkt
elektro-lytiskt, om en koksaltlösning elektrolyseras i en cell utan diafragma, så att vid katoden
bildad natriumhydroxid får tillfälle att reagera med vid anoden bildad klor. Det
kan emellertid icke undvikas, att en del hypoklorit oxideras till klorat (jfr nedan).
Vidare kan endast en mindre del av natriumkloriden i lösningen omvandlas till
hypoklorit. Man får därför en relativt hög förbrukning av energi och salt, i gynnsammaste fall
6 kWh och 7.5 kg NaCl per kg verksam klor. Om man däremot framställer natronlut
och klor var för sig och låter dem reagera med varandra utanför cellen, kan man komma
ned till en förbrukning av c:a 4 kWh och 3 kg NaCl per kg verksam klor. Den direkta
metoden för framställning av natriumhypoklorit ställer sig alltså betydligt ogynnsammare
än den indirekta och användes därför i mycket liten omfattning.
Kalciumhypoklorit, som har ännu större användning än natriumhypoklorit som
blekmedel, framställes såväl i fast form (klorkalk) som i lösning (klorkalklösning)
uteslutande på rent kemisk väg av klor och släckt kalk resp, kalkmjölk. En direkt elektrolytisk
framställning skulle i detta fall ytterligare försvåras av kalciumhydroxidens
svårlöslighet.
Klorat.
Alkaliklorat kan liksom hypoklorit framställas såväl på rent kemisk som på
elektrolytisk väg. I förra fallet sker framställningen vanligen över kalciumklorat, som omsättes
med KC1 resp. NaCl, emedan det ställer sig billigare att utgå från kalk och alkaliklorid
än från alkalihydroxid. Denna gamla kemiska metod, som i huvudsak endast
modifierats genom att kloren framställes elektrolytiskt, användes fortfarande i stor
utsträckning, främst på grund av fördelen att produktionen lätt kan omläggas efter
marknadsförhållandena, så att man antingen kan framställa klorat eller också andra klorprodukter,
och att alkalihydroxid kan erhållas som biprodukt. Den elektrolytiska metoden
före-drages däremot på grund av större enkelhet och lägre anläggningskostnader, då man icke
har något direkt intresse för andra alkali-klor-produkter än klorat. Detta är särskilt
fallet vid de av tändsticksindustrien ägda kloratfabrikerna.
Den elektrolytiska kloratframställningen sker i celler utan diafragma med
alkaliklorid som elektrolyt. Om denna utgöres av KC1, bildas vid elektrolysen primärt H2 +
KOH vid katoden och Cl2 vid anoden. Under det vätet bortgår i gasform, stannar kloren
i lösningen, i det den omedelbart reagerar med KOH under bildning av hypoklorit
enligt formeln:
2 KOH + Cl2 = KOC1 + KC1 + H2O.
Då OCl’-jonerna ha en lägre urladdningsspänning än Cl’-jonerna, urladdas de vid anoden,
varvid de urladdade jonerna reagera med vattnet enligt formeln:
6 OC1 + 3 H2O = 2 HC1O3 + 4 HC1 + U/2 O2.
Härvid bildas alltså klorat under syrgasutveckling, så att samtidigt som 6 O bandits
som klorat 3 O bortgå som gas. Detta betyder, att endast ®/9 av strömstyrkan utnyttjas
för kloratbildning, d. v. s. att strömutbytet med avseende på klorat endast uppgår till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
