Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektrokemisk industri. Av Gösta Angel - Översikt över den elektrokemiska industrien och dess utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
ELEKTROKEMISK INDUSTRI.
komsten av elektrotackjärns- och kalkkvävetill verkningen utgjordes av de gynnsamma
resultat, som vid denna tid uppnåddes å ena sidan med den av Grönwall, Lindblad
och Stålhane konstruerade elektriska masugnen och å andra sidan med det av
Fosfat-bolaget under ledning av Fredrik Carlson utarbetade förfarandet för framställning av
kalkkväve.
Under den stimulans, som världskriget utövade på den industriella produktionen,
utökades starkt den elektrokemiska industrien i Sverige genom utvidningar vid äldre
fabriker och genom tillkomsten av ett stort antal nya. Visserligen måste flera av de
under krigsåren startade elektrokemiska industrierna inställa driften efter
fredsslutet, men åtskilliga av dem bestå ännu. Bland dessa märkas fabriker i Trollhättan
för ferrolegeringar, grafit, karbid och klorat samt Uddeholmsbolagets
klor-alkali-anläggning i Skoghall, vilken senare undan för undan utbyggts till en betydande
kapacitet.
Vad utvecklingen av Sveriges elektrokemiska industri fram till år 1936 beträffar,
må följande nämnas. Elektrokemiska A. B., som 1925 flyttade sin fabrikation till Bohus,
har successivt utvidgat sin verksamhet och alltmer specialiserat sig på framställning av
kemiskt rena preparat, omfattande förutom i främsta rummet kaustika alkalier även ett
flertal andra kemikalier. Bland annat har upptagits tillverkning av syntetisk saltsyra,
permanganat och vätesuperoxid. På grund av den särskilt under de senaste åren starkt
stegrade förbrukningen av klor för blekning av cellulosa ha två nya stora
klor-alkali-anläggningar tillkommit. Den ena har byggts av Stora Kopparbergs Bergslags A. B. i
Skutskär, den andra av Mo & Domsjö A. B. vid Örnsköldsvik. Svenska
Tändsticks-aktiebolaget äger en fosforfabrik i Trollhättan samt kloratfabriker i Alby, Trollhättan
och Månsbo. Bolagets kloratproduktion har under de senaste åren minskats något och i
samband därmed alltmer koncentrerats till Månsbo. Bolaget, som även kontrollerar
kloratfabriker i Finland och Polen, intar emellertid alltjämt en ledande ställning
på kloratmarknaden. Fosfatbolaget har vid sin fabrik i Ljunga verk övergått till
framställning av syntetisk ammoniak, som vidare upparbetas till salpetersyra och diverse
kvävegödselmedel. Bolaget tillverkar dessutom för närvarande kalkkväve i Alby
samt karbid och ammoniumperklorat i Trollhättan. Bolidens Gruvaktiebolag bedriver
sedan 1933 elektrolytisk raffinering av koppar, silver och guld i betydande
omfattning. A. B. Svenska Aluminiumkompaniet igångsatte 1934 en tillverkning av
aluminium i Månsbo.
Ferrolegeringsverk finnas för närvarande i Gullspång, Trollhättan, Vargön,
Domn-arvet och Avesta, elektriska masugnar i Domnarvet, Trollhättan, Hagfors och Degerfors
samt elektriska stålugnar på ett stort antal platser. Vid en liten anläggning i Arboga
framställes s. k. hårdmetall.
Ackumulatorer tillverkas av Svenska Ackumulator A. B. Jungner och Nya
Ackumulatorfabriks A. B. Tudor, galvaniska element av de båda nämnda bolagen och av Rylander
& Rudolphs Fabriks A. B. Slutligen må nämnas, att galvanotekniska förfaranden tillämpas
i ganska stor utsträckning inom landet.
I Sverige förbrukades år 1936 1082 mill. kWh av den elektrokemiska industrien,
utgörande 17 % av den totala förbrukningen av elektrisk energi. Samma år
tillverkades elektrokemiska produkter med ett värde av 135.6 mill. kr., varav järn och stål
51.9, andra metallurgiska produkter 60.5 och kemiska produkter 23.2 mill. kr., samt
galvaniska element och ackumulatorer med ett värde av 8.3 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
