Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande fosforsyra - Benmjöl - Andra fosforsyrebärande konstgödselmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
KONSTGJORDA GÖDSELMEDEL.
till England, och samtidigt lät en handlande i Kalmar »uppgräva hela skeppslaster ben
utanför stadsmurarna, där den vilda kampen emellan danskar och svenskar stått».
Råvaran nu för tiden består av avfall från slakterier och restauranger. Dessutom
importeras ben från Sydamerika, Levanten och Ostindien, där benen merendels plockats
i stäpp- och ökentrakter och därför oftast äro limfattiga och fettfria.
Förutom fosforsyra i form av trikalciumfosfat innehålla ben kvävehaltig organisk
substans, lim- och glutinsub stans samt fett. Färska ben hålla omkring 50 %
oorganisk substans, 18 % kvävehaltig organisk substans och 18 % fett och resten vatten.
Det äldre, råstampade benmjölet hade alltid en mycket långsam gödsel verkan,
huvudsakligen på grund av fetthalten.
För att erhålla snabbare och bättre gödsel verkan började man rätt snart att
utlösa benfettet med lösningsmedel, såsom bensin, kolsvavla, och på senare tider vissa icke
eldfarliga organiska lösningsmedel, såsom koltetraklorid och trikloretylen. Det erhållna
benfettet är en värdefull produkt, som har användning bl. a. vid såptillverkning. I
allmänhet befrias även benen från limsubstans genom behandling i s. k. diffusörbatterier,
där limmet utlöses med vatten och ånga under tryck.
De avfettade och från lim befriade benen malas därefter i kulkvarnar under
inblandning av kvävehaltigt s. k. siktbenmjöl, så att slutprodukten kommer att innehålla
omkring 28 % fosforsyra och 2 % kväve. Detta benmjöl går vanligen under namn av
ångpreparerat åkerbenmjöl. Dessutom tillverkas ett kvävefattigare s. k. foderbenmjöl av
de bästa utsorterade benen. Foderbenmjöl gives till husdjuren mot s. k. benskörhet.
Sveriges produktion av benmjöl har sedan början av 1890-talet hållit sig vid
omkring 6 000 ton årligen, fördelad i början på ett stort antal fabriker. Numera äro endast
ett par större fabriker i arbete. Fabrikationen äger rum i samband med limtillverkning,
vilken är huvudtillverkningen. Konsumtionen av benmjöl har tidvis varit uppe i över
16 000 ton men torde numera vara ungefär lika stor som den inhemska produktionen.
Benmjöl är det till betydelsen tredje av våra fosforsyregödselmedel, och på grund
av benmjölsfosforsyrans relativa svårtillgänglighet inskränker sig användningen
huvudsakligen till surare jordar i likhet med vad fallet är med thomasfosfatet.
Av andra benprodukter kunna nämnas benaska, som tidigare importerades till
Europa från Sydamerika, där den erhölls vid bens användande som ångpannebränsle vid de
stora slakterierna.
Andra närstående produkter äro horn-, kött- och fiskmjöl, som hava mindre betydelse
i Europa som konstgödselmedel. Samtliga dessa innehålla även kväve och kali.
Sillguano har förr tillverkats i Sverige i rätt betydande kvantiteter, speciellt i slutet av förra
århundradet, då sillen tidvis gick till i sådan mängd, att ej allt kunde tillgodogöras i form
av människoföda. Tillverkningen av sillguano uppgick till i medeltal 4 000 ton pr år
under tiden 1893—1900.
Andra fosforsyrebärande konstgödselmedel.
Dikalciumfosfat (CaHPO4), även kallat precipitat eller endast difosfat, är ett
fosforsyregödselmedel av icke ringa betydelse. Rent dikalciumfosfat finner dessutom
användning som tillsats till fodermedel att tjäna samma ändamål som foderbenmjöl. Tidigare
erhölls dikalciumfosfat huvudsakligen som biprodukt vid limberedning ur ben men
framställes numera även direkt ur råfosfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
