Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Porslin och andra finkeramiska produkter. Av Hjalmar Olson - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
123
En kvalitativ urartning kännetecknar de senaste 20 årens massproduktion av
japanskt exportporslin, vilket icke når upp till samma höga standard som europeiskt
hushållsgods av i dag.
D. Svenska insatser i nyare tid. Englands keramiska industri, vilken på
1700-talet till stor del genom Josiah Wedgwoods insatser utvecklats till
storindustri, gynnades av fördelaktiga handelstraktater, vilka underlättade exporten.
För fajansfabrikerna i det övriga Europa blev den engelska konkurrensen till slut
så stark, att de antingen måste upptaga tillverkningen av engelskt flintporslin eller
nedlägga driften.
Även Rörstrand, som torde ha varit Nordens bästa fajansfabrik, måste omkring
1780, efter en nära 50-årig tillvaro, övergå till framställning av det i tekniskt hänseende
bättre engelska flintporslinet för att kunna bestå i konkurrensen. Ur konstnärlig
synpunkt betecknade hela denna utveckling ett förfall och en förflackning, enär
huvudvikten lades på de tekniska förbättringarna. Industrin, vilken förut varit utpräglat
konstnärlig-hantverksmässig, blev härigenom hantverksmässigt-mekaniskt betonad.
Detta gäller även om den år 1827 grundade fabriken i Gustavsberg.
På 1900-talet ha ytterligare en flintporslinsfabrik i Gävle och två
fältspatporslins-fabriker, en i Karlskrona och en i Lidköping, tillkommit.
Det engelska flintporslinet, fastän givetvis ytterligare fullkomnat, utgör numera de
svenska fabrikernas huvudproduktion.
Vackra keramiska bruks- och konstföremål komma sannolikt alltid att ingå som
en ingalunda oviktig del i ett kulturellt högtstående folks liv. Inseende detta började
ledarna inom den svenska hushållsporslinsindustrin efter nedgångsperioden under
1800-talet relativt snart åter se sig om efter dugliga konstnärer. Bland de konstnärliga
krafter, som kommit att verka inom industrin, märkes främst Wilhelm Kåge.
Fig. 126. Servis i flintporslin dekor, i grått och brunt. Komp. Wilhelm Kåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
