Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Porslin och andra finkeramiska produkter. Av Hjalmar Olson - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
PORSLIN OCH ANDRA FINKERAMISKA PRODUKTER.
A. Fajans (majolika). Fajans (majolika) benämnes den grupp keramiska föremål,
som tillverkats av leror, vilka efter bränningen äro porösa och färgade. Den färgade
massan döljes av en opak, ogenomskinlig tennglasyr påsmält genom en andra bränning.
Är den färgade, porösa leran täckt med en vitbrännande lera (engobering), över
vilken ligger en genomskinlig blyglasyr, kallas den halvfajans eller mezzama jolika.
Egypten räknas som det land, i vilket tillverkningen först höjde sig över det
primitiva stadiet. Föremålen torkades i luften och solskenet. Först så småningom lärde sig
människorna att använda elden för att åt den torkade leran förläna en större fasthet
och hårdhet. När detta skedde, veta vi ej. Konsten att förse lerföremålen med glasyr
kände egyptierna redan under förhistorisk tid. Det äldsta glaserade föremål, som
hitintills daterats, förskriver sig från omkring 3300 f. Kr. Dess vackra glasyr visar, att
glasyrtekniken redan då nått en relativt hög fulländning. Egyptierna arbetade med en
genomskinlig alkaliglasyr, vari som flussmedel ingingo soda och pottaska.
I Babylonien och Assyrien togs lervarukonsten i arkitekturens tjänst, förnämligast
för monumentaluppgifter. Mest berömd torde den s. k. Krigarfrisen från Susa i Persien
vara med en längd av 11 m och en höjd av 3.5 m, vilken är skapad efter assyriska
förebilder. Den är från omkring 500 f. Kr. Den ogenomskinliga tennglasyren och den
genomskinliga blyglasyren voro kända vid denna tid och användes i Assyrien och Babylonien
i stället för den egyptiska alkaliglasyren.
Grekland har i keramikens historia framför allt gjort sig känt genom den s. k. grekiska
vaskonsten (terrakotta-teknik), vilken utvecklade sig under en produktionsperiod av
c:a 800 år, omfattande 1100—300-talen f. Kr. Trots kännedom om glasyrer använde
grekerna sådana i mycket ringa omfattning.
Lyster-glasyrer kallas de glasyrer, vilka ge metallartat skimrande ljusreflexer
(lyster). Denna glasyrtyp anses vara uppfunnen i Mesopotamien, varifrån den redan
på 800—900-talen spreds österut till Persien och västerut till Nordafrika och Spanien.
I Persien nådde fajanskonsten under medeltiden sin högsta fulländning framför allt
i lysterflisor och flismosaik för vägg- och murbeklädnader. Mindre betydande var
kärlkeramiken i halvfajans.
Turkiets fajanser anses vara de vackraste, som finnas, och utmärka sig framför allt
genom sin storslagna ornamentik och rikedom på rena, vackra färger. Under 1500—
1600-talen hade denna tillverkning sin blomstringsperiod.
Spanien hade redan under det 8:e århundradet erövrats av araberna, sedan dessa
tidigare, omkring 650, underkuvat Persien. Genom arabernas förmedling kommo
persernas tillverkningshemligheter den spanska keramiken till godo. Efter morernas erövring
av Spanien utvecklades på 1000—1100-talen den berömda spansk-moriska fajansen.
Högst nådde den under 1200—1300-talen. Spaniens förnämsta utskeppningsort för
fajans till Italien var ön Majorca. De varor, som kommo därifrån, kallade italienarna
majolika. Morernas tillbakaträngande och slutliga utdrivande ur Spanien medförde
den keramiska produktionens förfall.
I norra Italien uppstod vid denna tid en keramisk industri, vilken rönte starkt
inflytande av den spansk-moriska stilen. Namnet majolika kom härigenom även att
användas på de italienska produkterna. Från slutet på 1400-talet och två århundraden
framåt var staden Faenza ett centrum för den italienska maj olikakonsten. Genom
utvandrande mästare och arbetare spreds den därifrån vida omkring.
De konstnärligt högtstående lervaror, som infördes från Faenza, kallade fransmännen
fayence, och fajans är det namn, som i våra dagar i regel användes som gemensam
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
