Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
BROBYGGNADER.
än en i byggnadshänseende systematiskt ordnad och organiskt uppbyggd allsidighet,
vilket ingalunda är obetydligt.
På den konstnärliga lösningen av en byggnadsuppgift — och sålunda även då det
gäller brobyggnader — inverka: sociala, ekonomiska, tekniska och estetiska krav, och det
konstnärliga i byggnadskonsten ligger uti förmågan att på ett i bästa mening verkligt
överlägset sätt kunna fylla dem alla. Förmågan att kunna fylla ett av dem —
exempelvis det estetiska — kan möjligen ge sken av konstnärlighet, men det är icke den själv.
Isolerade estetiska krav leda till dogmatisk arkitektur, till de »gammaltroendes»
arkitektoniska ståndpunkt. En strävan att på bästa sätt söka fylla alla fyra kraven leder
till kritisk arkitektur, till de »nyseendes» arkitektoniska formvärld.
Det är inte nog med, att en bro är i statisk jämvikt. Den måste även vara i social,
ekonomisk och estetisk jämvikt för att höja sig till brobyggnadskonst. Ett närliggande
exempel på motsatsen till brobyggnadskonst är Lidingöbron, som uteslutande är i
statisk jämvikt. Brobyggnad är en dyrbar hantering, och brobyggnadskonst blir betydligt
billigare.
Det kan inte nekas till, att även ett femte krav finnes, som har avgörande och mången
gång ödesdigert inflytande på lösningen av brobyggnadsfrågorna: det politiska. Icke
i den meningen, att politik är något mindervärdigt — den fördärvar ingalunda
karaktärerna, den bara avslöjar dem — utan därför, att bropolitik för det mesta arbetar med
för liten överblick över brofrågorna och för mycken godtycklighet gentemot dem. Aven
såsom exempel härpå är Lidingöbron framstående.
Ett brobyggnadskonstverk kan icke göras av en man; det måste bli ett verk av
många. En man eller några få måste ha överblicken över det hela och ständigt verka
för att bevara dess organiska sammanhang vid syntesen av delarna; många män måste
verka för delarnas tillblivelse på ett i och för sig högtstående sätt. Arbetsmetoden blir
sålunda en intim samverkan mellan individualism och kollektivism.
Såsom avslutning på denna redogörelse för brobyggnader och dessa betraktelser i
brobyggnadskonst visas i slut vinjetterna tvenne alternativa projekt till en kombinerad
gatu- och järnvägsbro, vid vars komposition och konstruktion en kritisk och icke en
dogmatisk inställning har varit vägledande. En jämförelse mellan de båda alternativen
med järnbetong, respektive järn såsom byggnadsmaterial ger även en tydlig bild av
materialets inverkan på formgivningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
