Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
871
terna: den glesa triangulära fackverksanordningen (fig. 1306 d). Detta är det numera
vanligaste fackverkssystemet (fig. 1320), men på allra senaste tid hava — med ett visst
berättigande — gallerverken med sina kortare stånglängder framhållits såsom varande
bättre ägnade till att återställa skalförhållandet i större stångsystemskompositioner. Detta
kan emellertid även göras på andra sätt, exempelvis genom införandet av s. k. sekundärt
Fig. 1321. Lidingöbron. Bro över Lilla Värtan mellan Ropsten och Lidingön. Färdigbyggd år 1926
för en kostnad av omkring 10,7 miljoner kronor. Om bron år 1916 hade kontraherats såsom pontonbro
av Tranebergstyp men med pontoner av järnbetong, så hade den varit färdig 1918 för en kostnad av
högst 3 miljoner kronor.
Fig. 1322. S:t Eriksbron i Stockholm, som vid byggandet för omkring 25 år sedan ansågs komma
att ligga »utanför sta’n».
* fackverk. Den i fig. 1306 e visade balkformen är först teoretiskt undersökt av Engesser
i Karlsruhe och därefter ingående behandlad och praktiskt utförd av Vierendeel i
Lou-vain. Systemet brukar gå under namn av rambalk, »diagonalfritt fackverk» eller — efter
föregångsmännen — system Engesser-Vierendeel. Balktypen är till sin princip mycket
äldre än till sin teori och utfördes tidigt såväl inom maskintekniken som
skepps-byggeriet både av gjutet och valsat järn enligt de former, som visas i fig. 1319. Vid
luftskepps- och flygmaskinskonstruktioner, där det gäller att pressa ned den egna
vikten till det yttersta, är det icke ovanligt, att balkars och stängers vikt minskas
genom urpressningar av sådan art, att rambalkstypen uppstår. I Belgien har Vierendeel
drivit systemet till utförande såväl för landsvägs- och gångbroar som för järnvägsbroar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
