Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Bergbanor - Spårbanor med lindrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBANOR. SPÅRBANOR MED LINDRIFT.
795
Fig. 1155. Jungfrau-banan. Stationen Eismeer, utsprängd
i berget.
Sättet att framföra på bana gående vagnar med tillhjälp av draglina har varit känt
sedan långt tillbaka. Det meddelas sålunda, att vid utgrävningarna av Pompeji resterna
efter en dylik anläggning
funnits bland lämningarna. I ett
av Buonainto Lorini år 1597
i Venedig utgivet verk
om-nämnes en linbana för
materialtransport vid
befästningsarbeten. De lastade vagnarna
drogos på en brant stigande
bana av trä med spel och
tramp hjul upp till
fästningsvallen, där de lossades,
varefter de av egen tyngd rullade
nerför träbanan. Den i
fäst-ningsgraven befintliga banan
hade fall till
uppfordringsba-nan, och den å vallen
belägna banan lutade från upp-
fordringsbanan till lossningsplatsen, vadan de lastade kärrorna å båda dessa banor
rullade av sig själva. Lorini meddelar vidare, att på andra ställen använts vagnar på
hjul, försedda med rännor och rullande på två linor, som sålunda ersatte våra dagars
räler. Dylika linbanor säger Lorini voro lätt utlagda och skadade icke jordslänten.
Transport med lindrift användes sedermera vid gruvorna och blev ett med tiden känt
befordringssätt.
Fig. 1156. Jungfrau-banan. Stationen Jungfraujoch. Till höger tunnelgång till hotell- och
restaurantlokalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
