Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - New Yorks högbanor och tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
JÄRNVÄGAR.
mande gallerverk stora olägenheter. Vid stationerna anordnas plattformarna i regel
utanför spåren. Icke sällan uppdelas dubbelspåret i två enkelspår förlagda var för sig
vid gatans sidor på var sina mittelstöd. Rörliga trappor förmedla tillträdet till de högt
liggande stationerna. Stora delar av högbanan äro försedda med ett tredje spår för att
åtminstone i en riktning möjliggöra direkt tågggån mellan ändpunkterna vid tillfällen
av högtrafik. Sålunda användes det mellersta spåret av iltåg, som om morgonen fara in
i City och’om aftonen ut från City. Nätet å Manhattan drives sedan år 1903 elektriskt.
På den tiden, då högbanorna hade ångdrift, men spårvägarnas vagnar drogos av hästar
eller ånglokomotiv, ökades trafiken å högbanorna enormt. Sedan spårvägarna år 1900
emellertid fått elektrisk drift, märktes en avmattning i högbanetrafiken, tills elektrisk
Fig. 1131. Högbana, Manhattan, New York.
drift infördes även å dem, vilket åter medförde ökning i trafiken. I och med att under
åren 1904—1907 de första tunnelbanorna, även de elektriska, började trafikeras, märktes
åter en nedgång i högbanetrafiken, en nedgång, som emellertid visade sig vara endast
tillfällig. Högbanorna ägas och trafikeras av ett privatbolag enligt ett med staten
ingånget 999-årigt avtal.
I Brooklyn byggdes de första snabbanorna som högbanor för ångdrift, men
tvingades liksom högbanorna å Manhattan, tillföljd av spårvägarnas elektrifiering, att också
övergå till elektrisk drift. Under det att högbanorna i Manhattan uppförts i fyra
parallella och i det närmaste raka linjer hava högbanorna i Brooklyn fått en mera
solfjäder-liknande plandisposition. Då gatorna i Brooklyn äro smala, hava högbanorna icke kunnat
placeras på pelare i gatans mitt, utan de hava förlagts utefter gatans sida. Högbanorna
från Brooklyn tränga sig tillsammans till några punkter för att på broarna över East
River nå Manhattan, fig. 1132. Queens Boulevard å Brooklynsidan har att uppvisa en
högbana, som är över 1.3 km lång och utförd i betong med arkitektoniskt vackra valv. Den
går i rak linje i mitten av en 60 meter bred ny bulevard utåt periferien. Viaduktens
bredd är 13 meter och är byggd för tre spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
