Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Tunnlar - Tunnlar ovan jord - Beskrivning av några större tunnelanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNNLAR. BESKRIVNING AV NÅGRA STÖRRE TUNNELANLÄGGNINGAR. 735
sig utan 25 man omkommo. Vattentrycket vid olyckstillfället var avsevärt och
uppgick ända till 3 atmosfärer. Det visade sig därefter omöjligt att fortsätta i den
planerade riktningen, utan man måste övergiva denna och söka en ny förläggning av
tunnelns återstående del ned mot den vattensjuka Gasterndalen. 1 340 meter av den redan
färdigsprängda riktgången övergavs sålunda och en ny tunnellinje sprängdes 801 meter
längre än den från början tilltänkta. Tunneln, som är dubbelspårig, är i sin helhet 14 536
meter lång samt belägen på en höjd över havet av 1 244 meter och ursprungligen
planerad att gå i rak linje. Arbetet med densamma påbörjades den 1 okt. 1906 och
genomslaget skedde den 31 mars 1911. Den 1 maj 1913 öppnades tunneln därefter för allmän
trafik.
Vid sprängningen av den 4 766 meter långa Bosruck-tunneln å järnvägen över
Klaus—Steyrling—Selzthal—Phyrn, Österrike, vilken tunnel ligger i starkt
vattenförande dolomitiska kalkberg, måste arbetena ofta fullständigt avbrytas på grund av
kraftiga utströmningar av giftiga gaser från vissa berglager. Sålunda inträffade i maj
1905 en dylik gasutströmning, som kostade 16 arbetare livet.
Beskrivning av några större tunnelanläggningar.
Under järnvägsnätets utbredande över världen ha många både ifråga om
storlek och snillrik planläggning samt tekniskt fulländat utförande anmärkningsvärda
tunnlar tillkommit, vilka därigenom väckt sådan beundran och intresse att de torde få
anses kända över hela världen. Bland de sålunda kända tunnelbyggnaderna intaga
utan gensägelse S:t Gotthard-tunneln och Simplon-tunneln de förnämsta platserna.
I nedanstående tabell lämnas några data rörande berörda tunnlar jämte några andra
av dem, som på förenämnd grund tilldragit sig allmännare intresse.
Namn Läge v- a- Färdig år Tunnelns längd i meter Högsta punkt över havet i meter Antal spår
Mont Genis . . . Frankrike—Italien: Chambery— Modane—Bardonecchia—Turin 1871 13 637 1296 2
S:t Gotthard . . Schweiz—Italien: Göschenen— Airolo 1882 14 998 1155 2
Simplon .... Schweiz—Italien: Brig—Domo- dossola (1905 (1921 19 803 19 825 705 2
Arlberg .... Innsbruck—St.
Anton—Langen—-Bludenz, Österrike 1884 10 250 1311 2
Tauern .... Böckstein—Mallnitz, Österrike 1909 8 551 1226 2
Lötschberg . . . Bern—Lötschberg—Simplon, Schweiz 1913 14 536 1 244 2
Moffat Denver—-Utah, U. S. A. 1928 9 800 2 816 1
Cascade .... Great Northern, U. S. A. 1928 12 950 — 2
Hauenstein. . . Olten—Tecknau, Schweiz 1917 8135 452 2
S:t Gotthard-tunneln. S:t Gotthard-banan förbinder de schweiziska
förbundsba-norna och därmed även de tyska och mellaneuropeiska järnvägarna med de italienska
med Luzern som ändpunkt i norr och Chiasso som ändpunkt i söder, se fig. 987. Mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
