Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Tunnlar - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
JÄRNVÄGAR.
rännor urmejsiades i en fyrkant, i vilka rännor sedan träkilar indrevos, vilka fingo svälla
under vattenpågjutning, varefter blocket under inverkan av det sålunda åstadkomna
trycket lösgjordes.
Tunnlar grävdes av romarna förnämligast för att leda vatten till städerna eller
för att torrlägga sjöar och sumpmarker men även för att därigenom framdraga vägar,
och romarna anses också vara historiens förnämsta tunnelbyggande folk icke blott på
grund av det sätt varpå de utförde dessa byggnader utan också därför, att de icke
inskränkte byggandet allenast till Italien utan utbredde det över hela det romerska väldet.
I våra dagar vittna särskilt de otaliga vatten- och avloppstunnlarna i Rom om de
romerska ingenjörernas uppfinnings- och arbetsförmåga. Det var också de romerska
ingenjörerna, som först togo elden till hjälp vid bergsprängning, därvid begagnande
sig av det kända förhållandet, att en upphettad sten spricker vid hastig avsvalning.
Den största bevarade romerska tunneln är den, som utsprängdes under kejsar Claudius
för att bortleda överloppsvatten från den öster om Rom belägna sjön Fucino.
Tunneln ifråga är över 5 km lång med en höjd av c:a 5.7 meter och en bredd av c:a 2.7 meter.
Den är bruten genom kalkstensberg och 30 000 man arbetade på densamma under elva
års tid. En annan tunnel, som byggdes under kejsar Augustus för vägförbindelse å
vägen mellan Neapel och Pozzuoli, var c:a 900 meter lång och c:a 7.5 meter bred.
Bergarten utgjordes av vulkanisk lava. För att få tunneln upplyst sprängdes den med större
höjd mot ändarna, så att höjden därstädes var c:a 22 meter.
Under medeltiden begagnades tunnelbyggnadskonsten nästan uteslutande för
militära ändamål och endast sällan för allmänna behov. År 1450 påbörjades dock
byggandet av en vägtunnel under de liguriska alperna i avsikt att erhålla bättre förbindelse
mellan Nizza och Genua, men densamma blev aldrig färdig på grund av dåtidens
oförmåga att övervinna de med arbetet ifråga förknippade svårigheterna. Arbetet
återupptogs visserligen år 1782 av konung Victor Amadeus III men nedlades definitivt
tolv år därefter, sedan dock i det närmaste 2 400 meter av tunneln fullbordats.
Ehuru krutet i Europa redan vid slutet av 1500-talet allmänt användes för
militärt bruk, så hade det i alla fall icke kommit i bruk vid tunnelarbeten. Det allmännare
kanalbyggandet på 1600-talet och behovet att vid de många därvid förekommande
tunnelbyggnaderna ha tillgång till ett snabbt och effektivt hjälpmedel ledde emellertid
till att krutet även här kom till användning. Den första tunnel, som sålunda
sprängdes, var belägen vid Malpas i Frankrike å Languedoc-kanalen och utfördes åren 1679—
1681. Det dröjde emellertid mer än ett helt århundrade innan tunnelbyggandet
kan sägas ha tagit anmärkningvärd fart, och det var även då huvudsakligen vid
kanal-anläggningar som tunnlar förekommo. Det var först i och med järnvägarnas uppkomst
som man kan säga, att tunnelbyggandet väsentligen börjat.
Den första järnvägstunnel, som utförts, var den år 1826 utsprängda Terre
Noire-tunneln nära S:t Etienne i Frankrike å hästbanan mellan Roanne och Andrecieux. Den
första tunneln å järnväg med ångdrift sprängdes dock ungefär samtidigt mellan
Liverpool och Manchester i England åren 1826—1830. I Frankrike utfördes den första
tunneln vid lokomotivjärnväg år 1837 vid St. Germaine. I U. S. A. byggdes den första
järnvägstunneln åren 1831—33 å Alleghany—Portage-banan. Belgien fick sin första tunnel
å stats järn vägarna år 1835 och i Tyskland var Oberau-tunneln å linjen Leipzig—Dresden
år 1839 den första.
Ett stort steg i tunnelbyggnadskonstens utveckling togs i och med byggandet av
Mont Cenis-tunneln i Europa och Hoosac-tunneln i Amerika, vid vilka arbeten för första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
