Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Signal- och säkerhetsanläggningar, av Herman Holmqvist - Spårledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
712 JÄRNVÄGAR.
stånd, vilket oftast är utrustat med 4 kontakter. Växelströmsreläer finnas av olika slag.
De enklaste äro de s. k. motorreläerna, där kontakternas omställning sker medelst en
motorliknande anordning, som under strömmens inverkan vrider sig någon del av ett
varv.
Vid elektriska banor med växelströmsdrift måste man använda växelströmsreläer
av mera invecklad konstruktion, s. k. periodväljande reläer. Ett dylikt relä arbetar
endast för ström om t. ex. 50 perioder, men icke för banströmmen, som i Sverige har ett
periodtal av 162/3. Likström och likströmsreläer kunna användas även vid
växelströms-drivna banor, varvid reläerna dock måste skyddas för banströmmen genom induktiva
motstånd, s. k. drosselspolar. Minusrälerna få härvid icke isoleras. Dessa måste bilda
ett sammanhängande helt för framsläppande av återgångsströmmen från lokomotiven.
För spårreläerna och övriga tillbehör hava de olika signalfirmorna sina särskilda
konstruktioner, fig. 1075.
Vid elektrifierade banor, där tågen drivas med likström, måste växelström
användas för spårledningarna, varvid i gränspunkterna mellan spårledningarna utläggas
s. k. impedansjörbindningar. Dessa utgöras av induktiva motstånd, som framsläppa
likströmmen från lokomotiven, men stoppa växelströmmen, som driver spårreläerna
fig. 1076.
Spårledningarnas huvudsakligaste användning är för automatisk linjeblockering,
för kontroll av hinderfriheten å en bangård, för elektrisk växelspärrning (se ovan) samt
för signalanläggningar vid vägövergångar.
Automatisk linjeblockering. Såsom ovan antytts är Amerika den automatiska
linjeblockeringens hemland. Därför må här nämnas någöt om hur trafiken och
signaleringen skötes å amerikanska banor. Tågen gå efter order från en central tågledning,
som bestämmer var tågmöten skola äga rum och i vilken ordning tågen skola framgå.
Dessa order uttelefoneras på linjen och delgivas förarna å tågorderplatserna.
Mötesplatserna äro ofta obevakade och växlarna omläggas av tågets egen personal. Efter
detta system drives trafiken å samtliga banor, av vilka de minst trafikerade totalt sakna
signaler. Hela säkerheten är sålunda baserad på att orderna rätt uppfattas och
efterföljas. I den mån trafiken å en bana stiger, utrustas den med signaler, till en början
ställda för hand, men om trafiken blir så tät, att dylikt anses nödvändigt, med
automatisk manövrering. Signalerna äro dock endast till för att kontrollera, att
ordergiv-ningssystemet fungerar efter önskan och för att neutralisera de tillbud till
sammanstötningar, som genom slarv eller missuppfattning kunna förekomma. Som ovan
omtalats söker man på sistone ytterligare komplettera systemet genom automatiska
stopp-anordningar, om en stoppsignal förbises. Förreglingsanläggningar å stationer finnas
även i Amerika. Man har dock i allmänhet koncentrerat sig på att utrusta de större
stationerna med förstklassiga anläggningar, ofta av imponerande storlek.
Vid automatiska linjeblockanläggningar indelas hela linjen i spårledningar av
lämplig längd, beroende på trafikens täthet; dessa blocksträckor skiljas genom fasta signaler,
oftast i båda tågriktningarna. Dubbel- och fyrspåriga banor trafikeras nämligen icke
alltid så att säga på rätt spår utan tagas i anspråk för enkelriktad trafik, om så erfordras.
I närheten av större städer kunna t. ex. om morgnarna de flesta av spåren eller alla
upptagas av tåg mot staden och om middagarna av tåg från staden. Signalerna visa normalt
kör, men så snart ett tåg går in på spårledningen faller signalen till stopp och förblir i
detta läge, till dess tåget lämnat spårledningen. Vid mötesplatserna finnas även signaler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
