Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatorna i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
GATOR.
Av civilingenjör Erland Hedström.
Gatorna i äldre tider.
Betraktar man gatan ur uppfinningssynpunkt måste man gå mycket långt tillbaka
i tiden för att få ett grepp om dess första tillblivelse. »Gammal som gatan» heter det,
och tydligt är, att gatan i sin ursprungliga form — ett trafikutrymme mellan mer eller
mindre primitiva bostäder — måste ha funnits lika länge som mänskligt samhällsliv
över huvud taget existerat.
Sedan urminnes tider ha ju människorna visat benägenhet att såväl i försvarssyfte
som av andra skäl sluta sig samman i större eller mindre grupper. Att trafiken inom de
sålunda uppkomna samhällena så gott som enbart utgjordes av fotgängare uteslöt
visserligen icke behovet av trafikleder men ställde givetvis minimala krav på dessas
tekniska utformning. Så småningom har utvecklingen gått därhän, att gatuproblemet
i våra dagars storstäder utgör en av de mest brännande samhällsfrågorna.
Vad innebär då begreppet gata? I våra äldsta stadsbildningar synes benämningen
»gata» eller »gränd» ha varit beteckningen för en å sidorna bebyggd eller på annat sätt
begränsad allmän trafikled. Denna karakterisering var i varje fall fullt tillfyllest i vårt
land ända fram till början av 1600-talet eller under den tid, då gällande bestämmelser
rörande gator endast avsågo minimibredder och renhållning, icke sträckningen i plan,
vilken fick bestämmas av vederbörande byggherrar, oftast med påföljd att gatorna med
varierande bredder sökte sig fram, där öppningar lämnats mellan husen. När
sedermera under Gustaf II Adolfs regering krav började göra sig gällande på reglerande
bestämmelser även i detta avseende, skärptes innebörden av beteckningen gata till att
avse en till såväl bredd som sträckning fixerad trafikled inom ett samhälle. I våra
dagar avses därmed i stort sett en i stadsplan fastställd allmän trafikled.
I våra allra äldsta stadsbildningar, där önskemålet att inom murar av rimlig längd
kunna sammantränga ett stort antal människor ledde till byggandet av höga hus och
smala gator utan andra öppna platser än det i samhällets mitt belägna marknadstorget,
kan som en första antydan till ett planmässigt utläggande av gatorna betraktas den
redan från början ådagalagda tendensen att betrakta detta torg som naturlig
utgångspunkt för gatulederna. I de flesta fall ha samhällena från början uppstått utmed någon
befintlig väg, och denna har sedermera med sin torgliknande utvidgning på mitten kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
