Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Henry Ford - Den nutida automobilens konstruktiva anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN. DEN NUTIDA AUTOMOBILENS ANORDNING. 511
bär att utefter ett långt, sakta framglidande transportband, på vilket de maskiner, som
voro under montage, fördes fram, stodo arbetare, vilka under varje maskins passage förbi
hans plats hade att påmontera en viss del, vilken låg i förråd vid hans plats. För att nämna
ett exempel hade, låt oss säga, en arbetare att påsätta eller draga fast högra framhjulet
på varje under montage varande vagn, som t. ex. med en halv minuts mellanrum
passerade förbi hans plats. Det är tydligt att under sådana förhållanden varje man måste
arbeta med den takt, som monteringsbandets hastighet bestämde, och ingen kunde för ett
ögonblick lämna sin plats. För varje 12-mansgrupp fanns emellertid en reservarbetare,
vilken hade att rycka in, om någon blev efter eller måste gå från arbetet för att uträtta
ett naturbehov. Vi finna härav, att medan vagnsramens delar upplades och
samman-nitades vid monteringsbandets ena ände, avgick från dess andra färdigmonterade,
målade och med bensin påfyllda automobiler, vilka där mottogos av förare, som
omedelbart företogo erforderliga provkörningar för att sedan avlämna vagnarna till järnvägen
eller båtar för transport till försäljningsplatserna.
Ett arbete av den metod, som här i korthet skildrats, är ju hemskt. Varje man har
att dag efter dag utföra en och samma obetydliga operation; människan göres härmed
till en del av automatmaskinen. Ford påstår emellertid att hans arbetare voro
synnerligen nöjda därmed. Han kunde även, tack vare denna fabrikationsmetod, ej blott hålla
lägre försäljningspriser utan även kort arbetstid och höga löner. Härigenom vann han
även en annan, för en dylik fabrikation absolut nödvändig fördel. En dylik
jättefabrikation, så in i minsta detalj automatiserad, är vida känsligare för störningar än någon
annan. Där får därför ej finnas mer än en vilja, »fältmarskalkens». Ford tålde ej några
facksammanslutningar bland sin personal och han avskedade utan misskund var och en
som ej blint underkastade sig de bestämmelser han utfärdade eller som ej på ett
tillfredsställande sätt fullgjorde sina plikter. Inom den väldiga komplexen av hans industrier
upprätthölls en disciplin, vida strängare än den berömda preussiska i det militaristiska
Tysklands arméer före världskriget. Men denna organisation passade det oaktat väl
in i det »fria, demokratiska» Amerika.
Den nutida automobilens konstruktiva anordning.
Den nutida automobilens konstruktion och anordning är en hel specialteknik. Då
härnedan en beskrivning skall givas är det tydligt, att denna måste inskränka sig till det
väsentliga och det vanligaste. Vad vidare motorn beträffar antages dennas konstruktion
vara förut känd av läsaren. Skulle så ej vara fallet hänvisas till band II, avdelning IV,
av Uppfinningarnas bok. .
Vid en automobil skiljer man på de två huvuddelar varav den består, chassiset eller
vagns underredet, och karosseriet eller vagnskorgen. Medan chassiset omfattar hela den
mekaniska anordningen och därför av varje fabrik måste utföras i ett begränsat antal
modeller, så omfattar vagnskorgen sittplatserna med därtill hörande sidor, tak och
fönster, varför denna lättare kan varieras till form och utseende och rättas efter köparens
smak eller den allmänna smakriktningen för tillfället. De bilder, som förut visats,
framställa sålunda huvudsakligen de yttre formerna, d. v. s. karosseriet. Här skola vi nu
mera ingående behandla chassiset.
Fig. 850 visar fotografi av ett Scania-Vabis’ omnibuschassis. Ritning av ett
last-vagnschassis av Tidaholms Bruks tillverkning visa fig. 851 och 852. Ritning till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
