Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Husbyggnadens formgivning - Konstnärliga kontra tekniska krav på en husbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSBYGGNADENS FORMGIVNING.
KONSTNÄRLIGA KONTRA TEKNISKA KRAV. 375
HUSBYGGNADENS FORMGIVNING.
Konstnärliga kontra tekniska krav på en husbyggnad.
Fig. 595. »Riksbron» i Stockholm visar en tekniskt och ekonomiskt
fullgod lösning av ett byggnadsproblem. Dess oförmåga att på sin
plats tillfredsställa ens primitiva skönhetskrav är påtaglig.
På en husbyggnad ställes också kravet att den skall vara vacker att se på. Smaken
är i detta avseende rätt varierande. Vissa tider tar skönhetskravet sitt uttryck i släta
fasader med fönster! ågarnas och karmarnas framkanter i fasadytans plan. Ibland
är det åter mycket vackert att hava antika tempelfasader uppställda framför
byggnader av skiftande uppgift. Dylika växlingar komma helt visst att alltid följa varandra
i spåren. De äro skäligen likgiltiga vid sidan av den mera avgörande frågan, vad som
skall vara grundsynpunkten vid tillkomsten av en byggnad, som skall fylla
konstnärliga krav. Denna grundsynpunkt har för den nu i främsta ledet arbetande
arkitektgenerationen uppenbarligen nära sammanfallit med den syn på arkitektens arbete,
som Hans Larsson
framlägger i »Kunskapslivet»: en
arkitekt kan diskursivt göra
upp sin byggnadsritning utan
att ha haft en helhetsvy och
helhetskänsla av linjelivet,
men detta är icke konst.
Helhetsvyn av
linjelivet skall alltså vara
rättesnöret för arkitektens
arbete, eljest blir det icke
konst, och konstnär vill
arkitekten vara.
En liknande syn på
arkitektens arbete, som ovan
citerats från Hans Larsson,
möter man direkt
formulerad från arkitekthåll.
Därvid säges att arkitektens
skapande arbete icke ligger
i ritningen utan i den inre syn, den koncipiering av byggnadsverket, som föregår
ritningen. Ritningen är sålunda egentligen blott ett återgivande av en färdig skapelse.
Gent emot denna arbetsmetod står ingenjörens framkonstruerande av byggnaden.
I detta arbete, när det är satt i system, är minimilösningen det enda rättesnöret.
Genomgående strävan är, att byggnaden i sin helhet och i var detalj skall ordnas så, att
dels det avsedda resultatet nås, t. ex. en teatersalong får god akustik, ett laboratorium
blir praktiskt användbart o. s. v., dels att byggnadskostnader och driftkostnader i
förening giva minsta möjliga kostnad. Linjespelet blir en senare fråga.
Mellan dessa två väsenskilda arbetsmetoder finnas alla övergångar. Det finnes
arkitekter, som arbeta lika »diskursivt» som någon ingenjör, detta framför allt inom
profanbyggnadskonsten. Många av våra hyreshusarkitekter hava t. ex. presterat
full-lödiga lösningar av sina praktiska uppgifter. Planlösningar, rationella inredningar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
