Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Akustik samt ljudisolering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. AKUSTIK SAMT LJUDISOLERING.
303
väntas vid AB, fig. 523, genom att taga Ijudmängden, som går direkt inom vinkeln
0, + u ggr Ijudmängden inom vinkeln Øj (reflekterad 1 gång) + ii ggr ljudmängden
inom vinkeln 02 (reflekterad 1 gång) + u • f.i ggr Ijudmängden inom vinkeln 03
(reflekterad 2 ggr). Som ljudstyrkan enligt ovan är omvänt proportionell mot kvadraten på
avståndet till ljudkällan, kan man approximativt sätta: relativa ljudstyrkan vid
1
AB = K
LOA
Detta förutsätter att samtliga de reflekterande plana ytorna äro tillräckligt stora
att reflektera hela ljudkällan. Detta kan vara enkelt nog, om man endast behöver tänka
på en bestämd talarestol. Om däremot varje punkt på en scen eller alla platser i en
orkester skola behandlas likvärdigt, bliva de reflekterande plana ytorna ganska stora.
Å fig. 524 äro Oa och Ob ytterplatser i en orkester eller gränser på en scen. För att
ljudreflexionen till platser mellan C och D skall bli likvärdig för området Oa—Ob,
Fig. 524. Reflekterat ljud från två samtidiga ljudkällor kräver plan eller nära plan reflexionsyta
av viss storlek.
måste reflekterande ytan minst hava utsträckning från B till C, där DOaj och AObl
skära ytan. På samma sätt bestämmas övriga reflekterande ytors utsträckning.
Problemet i konsertsal eller liknande är att ordna de reflekterande ytorna så, att
längre bort från estraden belägna platser genom reflekterat ljud få sådan förstärkning,
att ljudstyrkan blir tillräcklig, dock utan att längsta reflekterade väg för ljudet blir
mer än 22 m längre än direkta, raka avståndet till åhörarplatsen.
Fig. 525 visar en konsertsal där detta drivits långt, Salle Pleyel i Paris. Å figuren
är taket över konsertsalen uppdelat i nära plana partier ABn BjCj o. s. v. För varje sådant
parti är spegelbilden av ljudkällan i S inritad, såsom Sx för del ABX och S2 för BXCX. Man
ser av figuren hur samtliga platser i hela konsertsalen erhålla direkt ljud från
ljudkällan i S och reflekterat från Sx och S2. Mot CXD reflekteras ljudet helt till parkettens
bakre delar och l:a raden, mot DE till l:a raden och nedre delen av 2:a raden, mot
EF till 2:a raden och bortom F till 2:a radens övre delar. Formgivningen av detta tak
är således typisk för strävan att reservera större del av takytan för att giva de längst
bort belägna platserna reflekterat ljud. I viss mån äro även salens sidoväggar
använda på samma sätt. Den största skillnaden i väglängd för reflekterat och direkt ljud
är därvid c:a 15 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
