Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
HUSBYGGNAD.
ningen fördröjas i flera veckor, ett förhållande, som naturligtvis har de allra
allvarligaste konsekvenser. När betongen omsider börjar hårdna, växer dess hållfasthet
med vanlig hastighet men uppnår ej på långt när så höga värden som normalt. Vissa
ämnen i den betongen omgivande marken i grunden kunna på samma sätt skada betongen.
Kolsyrehaltigt grundvatten har sålunda förtärt pålgrunder av armerad betong.
Betongens blandnings förhållanden karakteriseras hos oss vanligen genom uppgift
om volymsproportionerna cement: sand : sten mätta i löst mått. Betong 1: 3: 3 betyder
således att 1 volymsdel cement, 3 volymsdelar sand och 3 volymsdelar sten äro
hopblandade. I vissa fall betecknas betongblandningen genom att angiva det antal kg
cement, som ingår i 1 m3 färdig betongmassa. Man förutsätter därvid att lämpliga
proportioner valts mellan sand och sten.
Betongens täthet bestämmes framför allt av cementhalt och vattenhalt. En blöt
betongmassa av blandning 1: 2%: 3x/2 eller motsvarande cementhalt ger, vid ordinär
beskaffenhet av sand och sten, en tät betong, motståndskraftig för höga vattentryck.
Samma betongblandning ger, om betongmassan är jordfuktig, en vattengenomsläpplig
betong. Cementfattiga blandningar giva otät betong.
Otät betong åverkas ofta så, att vatten, särskilt om det är kolsyrehaltigt, utlöser
cementet i sådan grad att betongen förstöres. Detta är orsaken till de omfattande
skador, som inträffat på avloppsledningar och andra av vatten berörda betongdelar. Är
betongen tät, kan den väl motstå dylik urlakning.
Som tätmedel för betong användas preparat, avsedda att mekaniskt fylla betongens
porer, t. ex. såpa. Dessa äro icke fördelaktiga, utan ökad cementtillsats är bättre. Ett
påstruket ytskikt av naturasfalt eller liknande (innertol, palesit, densit m. fl.) är ofta
lämpligt och bra. Genom att bestryka betongens yta med en vätska, som tränger in i
betongen och bildar olösliga kemiska föreningar med cementets beståndsdelar, främst
kalken, har man vunnit goda resultat. Utspätt vattenglas ger denna effekt liksom
en del specialpreparat (Metallic Liquid, Sica). Genom att vid betongmassans
blandning inlägga dylika medel kan man vinna en allt igenom tät betong.
Betong av vanlig sand och sten har dålig värmeisoleringsförmåga och ägnar sig
därför icke till ytterväggar i byggnader, såvitt icke muren utföres med lämpliga
hålrum. Dessa kunna lämpligen fyllas med koksaska eller dylikt. (Fig. 472, Nopsa-mur.)
Tät betong är frostbeständig och förhållandevis motståndskraftig mot nötning
och liknande åverkan.
Betongens tryckhållfasthet mätes genom krossning av kuber. I pelare, vilkas längd
är = 12 ggr bredden, kan man beräkna en tryckhållfasthet av c:a 80 % av
kubhållfastheten. Tabellen återgiver några ungefärliga medelvärden å kubhållfastheten efter
90 dygn i kg/cm2.
Blandning..................................... 1 : 2Vä ’• 3Va 1:3:3 1:5:7
Kg cement/m3 betong............................... 290 275 155
Portlandcement klass B............................ 130 120 60
» > A . . .................. 210 185 100
Specialportlandcement............................. 290 250 135
Smältcement....................................• 450 400 170
Elasticitetsmodulen är endast tillnärmelsevis konstant hos betongen. Den är större,
ju starkare betongen är och kan som ett medeltal sättas = 100 000 kg/cm2 + 500 x
kubhållfastheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
