- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
255

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYGGNADSTEKNIK. BYGGNADSMATERIALEN OCH DERAS ANVÄNDNING. 255

Betong framställes av cement, sand och. makadam eller grovt grus.

Cementet framställes genom att finpulveriserad kalksten blandas med lera och
formas till tegel, som brännas till sintring och härefter söndermalas till ett fint stoft.
Efter lagring är cementet färdigt att användas. Det vanliga cementet benämnes
portlandcement, men därjämte förekommer aluminat- eller smältcement, som i sin kemiska
sammansättning skiljer sig från portlandcementet genom en större halt av aluminium.
Cementet hårdnar efter utrörning med vatten till en fast massa.

Cementets hållfasthet tillväxer hastigt under de första dygnen och veckorna efter
vattentillsatsen, och ökning i hållfastheten är påvisbar under månader och år framåt.

Fig. 469. Hålmurar av tegel.

Provning av cementets kvalitet sker främst genom bestämning av
krossningshållfast-heten hos kuber, tillverkade av cement och sand, med viss, bestämd vattentillsats.
Därjämte undersökas cementets bindetid, volymbeständighet och finmalningsgrad och,
i vissa fall, draghållfasthet.

Efter utrörningen med vatten dröjer det viss tid, bindetiden, innan cementets
bindning börjar göra sig märkbar, så att massan börjar få fast konsistens. Denna
bindetid måste vara så lång, minst 1 timme, att betongen hunnit bliva inlagd på sin plats i
formarna innan bindningen börjar.

De kemiska reaktioner, som förändra cementvällingens konsistens från flytande
till fast, åtföljas av temperaturutveckling, som under vissa omständigheter kan vara
högst avsevärd. De högvärdiga portlandcementen och i än högre grad smältcement
kännetecknas av kraftig temperaturutveckling, vilket kan vara värdefullt vid betong-,
gjutning i kyla. Om ett mindre värmeutvecklande cement användes och om
temperaturen är alltför låg, måste betongmaterialierna värmas och konstruktionen skyddas
för värmeutstrålning, då cementets hårdnande försiggår långsamt vid låga
temperaturer och alldeles upphör vid fryspunkten.

Denna värmestegring vid cementets bindning och hårdnande kan även vålla starka
temperaturstegringar inne i grova betongkonstruktioner, särskilt om cementhalten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free