Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
HUSBYGGNAD.
teorien skulle få trycklinjen på någon del fallande utanför valvets tvärsnitt, kan man
således som en approximation antaga, att en led bildats vid valvkanten, och attt
rycklinjen faller i denna led. Vid våra vanliga valv över butiksfönster och dylikt inträder
detta fenomen utan krossningssymtom, med enbart fogöppning i motsatta kanten vid
valv av granit, men åtföljes ofta — vid anfanget — av krossningsfenomen vid valv av
sandsten eller kalksten. Fogöppningarna
visa sig i första stadiet såsom springor
mellan bruksfog och sten, sedermera
faller bruket sönder och fogen blir tom
eller fylld med vittrat bruk.
Mycket ofta, kanske som regel, låter
vederbörande sitt valv få en viss form,
alldeles likgiltigt hur lasten är fördelad.
Fig. 209 visar ett ellips valv, använt
under en koncentrerad last på valvets mitt,
en mycket vanlig syn. Trycklinjen på
Fig. 209. Schematisk teckning av trycklinjen
(inprickad) i ett rundbägsvalv med koncentrerad last å
hjässan, varav synes att trycklinjen tenderar att falla
närmast valvets undre kant ett stycke ovan anfanget.
Fig. 208. Schematisk framställning av
sprickbildningen och den i det spruckna valvet
uppkommande trycklinjen (inprickad) vid valv
enligt fig. 206.
belastningen är en spetsbåge. Denna trycklinje kan givas olika pilhöjd (jfr fig. 193),
men spetsbåge måste den alltid vara. På samma sätt som ovan visats, att trycklinjen
i ett välformat valv blir förskjuten uppåt i hjässan och nedåt vid anfangen, så kan
man visa att detta i allmänhet även sker i det missbildade valvet. I valvet fig. 209 är
sålunda inlagd en trycklinje, som i hjässan ligger nära dennas överkant och vid
anfangen i snitt vid a håller sig nära underkanten. Snittet vid a är valvets
far
Fig. 210. Valvtryck mot anfangsmur, som är
av ringa tyngd.
Fig. 211. Valv med anfangsmur, belastad av
vertikallast Pt och av egen vikt, P2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
