Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. KONSTRUKTIONERNAS HÅLLFASTHETSEGENSKAPER. 33
Om en rak, jämntjock stång dragés av en centriskt placerad kraft (fig. 20), töjer den
sig. Å fig. 64 är 1 stångens ursprungliga längd och z/1 dess förlängning, då dragande
kraften är S. Denna dragkraft ger en dragning pr ytenhet av tvärsnittet, en
dragpåkän-ning i stången, ofta angiven i kg pr cm2. Om stången är grov eller klen, blir lika stort,
Fig. 59. Valvimitation som dekoration å murskiva.
Fig. 60. Stenbalkar, som ha sken av att bära belastningen.
om blott dragpåkänningen är densamma och materialet och längden äro oförändrade.
Vidare är stångens längdökning, z/1, direkt proportionell mot stångens längd, åtminstone
z/1
vid ’ vanliga påkänningar. Man anger därför töj ningen pr längdenhet eller — som ett
mått på töj ningen, kallad relativa töjningen. För ett visst material får man en viss relativ
töj ning för viss dragpåkänning. Man avsätter (fig. 65) i horisontalled ett uppmätt värde
1 — L å relativa töjningen och i vertikalled den dragpåkänning, n1; som åstadkommit den-
3—274302. ü ppfinningarnas bok. VIT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
