Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. KONSTRUKTIONERNAS HÅLLFASTHETSEGENSKAPER. 29
Spänningslinjernas förlopp i en vanlig böjd balk (fig. 48) kan man på samma sätt
som vid pelaren approximativt bestämma. Vid balkens överyta råder rent tryck längs
balken, vid dess underyta ren dragning. Vid över- och underyta ligga således
huvudspänningarna parallella med balkens kant och vinkelräta mot denna. Vid övre balkkanten
är största trycket horisontellt (jfr fig. 27) och minsta trycket vertikalt. Ev. är det noll
om delen är obelastad. I undre kanten är
största dragningen parallell med kanten och
minsta dragningen, ev. största trycket vid
underkant, vinkelrätt däremot.
Fig. 47. Murfogar i 45° vinkel mot
spännings-linjerna, max. skärpåkänning faller i fogen.
Fig. 46. Spänningslinjer i en pelare.
Fig. 48. Spänningslinjer i en böjd balk. Största
dragning faller längs heldragna linjer, största tryck
längs prickade.
Ungefär på balkens halva höjd är normalpåkänningen mot tvärsnittet noll, jfr
fig. 27. I denna punkt på tvärsnittet råder därför enbart skärpåkänning, och denna
skärpåkänning är den största, som uppträder mot någon yta genom denna punkt. I 45°:s
lutning ligga alltså största och minsta
huvudspänningarna, största dragning
och största tryck.
En linje, som från punkt till punkt
följer utefter största dragpåkänningen
(ev. minsta tryckpåkänningen),
kommer vid underkanten att vara parallell
med denna, på halva höjden lutar den
45° och vid överkanten är den vinkelrät
mot denna. På fig. 48 äro dessa linjer
fulldragna.
På samma sätt komma de linjer,
som i var punkt följa utefter största
trycket (eller minsta dragningen), att
bliva de å fig. 48 inprickade.
Spänningslinjerna å fig. 48 giva en
överskådlig bild av balkens funktion.
De upplysa vidare om, att om balken
Fig. 49. Å balkens högra hälft visas teoretiskt
riktig bockning av armeringsjärn, sä att de följa
spänningslinjerna för dragning. A vänstra hälften visas
vanligen använd bockning av järnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
