Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Den motortekniska utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1216
LUFTFART.
Fig. 1541. Packards luftkylda dieselmotor försedd med
gemensam ventil för inlopp och avlopp.
Dieselliknande princip.
Det bör i detta sammanhang
sägas några ord om det
intresse, som flerstädes gör sig
gällande, att tillämpa
Diesel-principen eller kanske
riktigare Dieselliknande
förbrän-ningsförlopp på flygmotorn.
De fördelar, som locka till
dessa strävanden, äro
mihs-kad eldfara, lägre
bränsleförbrukning, billigare
driftkostnader samt måhända en chans
till större driftsäkerhet. De
svårigheter man har att
övervinna bestå i vissa
besvärligheter, då det gäller att
uppnå högre varvantal, och
sammanhängande härmed en
jämförelsevis hög vikt per
hkr. På senare tiden kan
man dock anteckna givna
framsteg i fråga om
snabbgående motorer av denna
typ; i Frankrike, Tyskland
och en del andra länder kan
man tala om 1 000—1 500
varv/min, ja i vissa fall
t. o. m. 2 000 varv/min.
Kombinationen med
två-taktsprincip skulle här
avsevärt förbättra utsikterna.
Junkerfirman har även
en dylik motor i ett
betydligt avancerat
utvecklingsstadium. Vikten för
Junker-motorn lär vara så låg som
c:a 1.2 kg pr hkr och
bränsleförbrukningen c:a 175 gr pr
hkr/tim.
Den amerikanska
motorfirman Packard har år 1930
släppt ut i marknaden en
9-cylindrig luftkyld flygmotor
om 225 hkr vid 1 950 varv
per min, som arbetar med
Dieselprincip. Vikten upp-
Fig. 1543. Junkers flygmotor som arbetar med Diesel-princip.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
