Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET TYNGRE ÄN LUFT (äERODYNER). HISTORIK.
1141
i motsats till våra föregångares mätningar ett större tryck vid 30° än vid 45°. Detta
föreföll oss så onormalt, att vi nästan voro färdiga att betvivla våra egna mätningar,
då ett enkelt försök tillgreps.
Vid en vindflöjels axel fästes två plan, så att de bildade en vinkel av 80° med
varandra. Enligt våra tabeller skulle en sådan flöjel vara instabil, om den pekade i
vindriktningen, ty om vinden råkade träffa den, så att det ena planet fick en anfallsvinkel
av 39° och det andra 41°, så skulle det största lufttrycket uppträda mot det plan, som
hade den mindre anfallsvinkeln, och till följd härav skulle flöjeln avvika ännu mera från
sin ursprungliga riktning, ända till dess att trycket mot de båda planen blev lika stort,
vilket skulle inträffa vid c:a 30° och 50°. Vindflöjeln visade sig emellertid besitta just
dessa egenskaper. Ytterligare kompletteringar av våra undersökningar erhöllo vi
genom glidförsök vid Kill Devil-höjden under nästa säsong.
I september och oktober 1902 gjorde vi nära 1 000 flygningar, av vilka ett flertal
voro av över 180 meters längd. Några av dessa, som företogos vid en vindstyrka av
12 m/sek, gå vo bevis för effektiviteten av vår styranordning. Med denna maskin gjorde vi
hösten 1903 en mängd flygningar, vid vilka vi höllo oss i luften under mer än en minut,
ofta höllo vi oss därvid svävande över samma plats under längre tid utan att sänka
oss. Det var icke något att förvåna sig över att vår olärde medhjälpare trodde, att
det enda, som behövdes för att maskinen skulle kunna hålla sig i luften huru länge som
helst, var att bekläda den med fjädrar, så att den blev tillräckligt lätt.
Med tillförlitliga data för beräkningar och med ett styrsystem, som var effektivt
såväl i stiltje som i byig vind, ansågo vi oss nu vara rustade att börja bygga en
motordriven maskin. Våra första konstruktioner baserade sig på en total vikt av 270 kg
inberäknat förare och en 8 hkrs motor. Men mot slutet visade det sig, att motorn
utvecklade mera effekt än vi beräknat, varigenom vi kunde använda ytterligare 68 kg
för att förstärka vingarna och andra delar.
Vingkonstruktionen var lätt att utföra med tillhjälp av våra tabeller; och då
propellrar endast äro vingar, som röra sig i spiralformade banor, så antogo vi, att vi icke
skulle möta några svårigheter på det hållet. Vi hade tänkt att använda
skeppsbyg-garnas teori för propellern och insätta värden från våra tabeller för lufttryck i deras
formler för att konstruera en propeller, som passade för vårt ändamål. Men så vitt
vi kunde finna, hade skeppsbyggarna endast empiriska formler, och propellerns mera
exakta verkningssätt var ännu efter ett århundrades användning mycket oklart.
Då det var omöjligt för oss att utföra långa serier av praktiska försök för att komma
fram till den propeller, som lämpade sig för vår maskin, var det nödvändigt att komma
till sådan klarhet beträffande teorierna för propellerns verkningssätt, att vi skulle bliva
i stånd att konstruera propellrar rent beräkningsmässigt. Vad som först föreföll oss
att vara ett enkelt problem visade sig vara mera komplicerat ju längre vi studerade
det. Med maskinen, som rörde sig framåt, luften, som rörde sig bakåt, propellrarna,
som roterade vinkelrätt mot luftdraget, och ingenting, som stod stilla, föreföll det
omöjligt att finna en utgångspunkt, från vilken vi skulle kunna bestämma de olika
samtidiga reaktionerna. Efter långa resonemang kommo vi ofta till den komiska
situationen, att vi bägge samtidigt omvänt varandra, men överensstämmelsen mellan våra
åsikter blev därigenom ej större än den var då vi började diskussionen.
Inte förrän efter flera månader och sedan vi gnuggat igenom varenda fas av
problemet, började vi få klarhet beträffande de olika reaktionerna. När vi väl hade fått
klarhet, var det ingen svårighet att konstruera lämpliga propellrar med den rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
