Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Bärgning och reparation, av Gösta Hartzell - Dockning och sliptagning - Reparationsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1072
SKEPPSBYGGNAD.
man vid många varv anlagt upphalningsslipar. En slipanläggning består först
av en bädd, som med en lutning av ungefär 1:12—1:16 sträcker sig ut ett stycke
under vattenytan. Å denna bädd finnas en eller flera slipvagnar, löpande å räls
samt försedda med kölblock och ställbara, skråliknande anordningar för stöttning av
fartyget (fig. 1358). Vagnarna rulla ned på rälsen ut i vattnet så långt, att de väl
gå klara fartygets botten. Detta förhalas sedan rätt över vagnarna och fastgöres till
desamma. Medelst grova kättingar, länkar eller stållinor upphalas vagnarna med
fartyget med hjälp av kraftiga spel, drivna med ånga, elektrisk kraft eller av hydrauliska
maskinerier.
Reparationsarbeten.
När ett havererat fartyg är dockat eller sliptaget, företages besiktning av skadorna
och reparationsarbetets omfång bestämmes; svårare skadade plåtar borttagas, i det
nitskallarna avhuggas med skrotmejslar eller bortbrännas med acetylengaslåga. De
bakom plåtarna liggande delarna av spant, vägare och kölsvin äro vanligen ävenledes
skadade samt måste då riktas eller bitvis ersättas med nya, alltefter skadornas omfång.
Mallar tagas sedan på platsen, efter vilka nya plåtar tillverkas, uppsättas och fastnitas.
Buckliga plåtar nedtagas för riktning, medan mindre bucklor ofta kunna utslås på
platsen med hjälp av domkrafter och drejare. Härvid värmas de vanligen medelst stora
blåslampor eller acetylengaslågor. Sedan skrovet sålunda reparerats och återställts
i sitt ursprungliga skick samt nitarna och växlarna diktats, fyllas, om så låter sig göra,
innanför liggande delar med vatten för provning av tätheten.
Grundlig reparation av bottenskador blir ofta en mycket kostsam affär, emedan
för arbetets bedrivande rivning ibland erfordras av garnering, inredning och dylikt.
Ibland måste även lastrum, kolboxar och brännoljetankar tömmas, ja, till och med
ångpannorna lyftas och maskinerna helt eller delvis rivas. Har en propeller skadats,
utbytes den mot reservpropellern. Äro skadorna av mindre omfång, kunna de ibland
repareras. Särskilt är detta fallet med propellrar av brons eller stålgjutgods, vilka
lätt kunna riktas. Avslagna bladspetsar ersättas med nya, som sedan påsvetsas de
skadade bladen. När en propeller skadats, kan man befara, att även tillhörande axlar
krökts, varför de ibland måste losskopplas och utdragas för undersökning samt, om
behövligt, riktas med hjälp av domkrafter under samtidig värmning, såvida de ej kunna
intagas i verkstad och justeras i svarv. Skador å stävarna hava förr varit mycket svåra
och dyrbara att reparera. Numera har man fått en god hjälp i den elektriska eller
antogena svetsningen. De skadade delarna bortskrotas, nya delar gjutas av stål eller
smidas samt inpassas och hopsvetsas därpå till de kvarstående delarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
