Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1030
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1291. Förskepp utan bordläggning och däck.
Förstäv (1) och plattjärnsköl (4), bottenstockar (5), spant (13) och
kontraspant (14), mittelkölsvin (6) samt kollisionsskott (3) med
vertikalstag (2) synas.
Fig. 1292. Akterskepp innan bordläggning och däck kommit på.
Sifferbeteckningarna angiva: akterstäv (5, 6 och 7), plattjärnsköl
(10), bottenstockar (4 och 11), akterpikskott (9), sidovägare (13 och
14), spant (17) och kontraspant (18), häckspant (3) och däcksbalkar
(1, 16 och 15).
balkar till en grövre,
tvärgående däcksbalk.
Däcken stödjas och
förenas med
bottenkonstruktionen medelst stöttor
(fig. 1188, 1285),
placerade i en eller flera
längs-gående rader. Tätt
placerade stöttor, ofta på
vartannat spant, äro vanligen
gjorda av rund järn eller
smidesjärnsrör, upptill och
nedtill försedda med
lämpliga fästen. Som tidigare
sagts önskar man på
moderna lastfartyg hava
lastrummen så fria som
möjligt från stöttor. Detta
vinnes genom att på större
avstånd från varandra
placera grövre stöttor i
förening med kraftiga
däcks-vägare. Dylika stöttor bestå
antingen av grova rör eller
byggas av profiler och plåt.
På en del fartyg, t. ex. för
trä- och kollast, utelämnas
ofta stöttor i lastrummen
helt och hållet och ersättas
med stora balkknän,
kombinerade med kraftigare
spant. Stora knän i
lång-skeppsriktningen användas
då också, såsom mellan
luckändbalkarna och
tvärskotten. En annan
konstruktion, som helt eller
delvis ersätter stöttorna och
som blivit ganska allmän
på fartyg för diverselast äro partiella långskott i medelplanet (fig. 1290). Dessa
medgiva att träskott lätt kunna insättas mellan dem, då så erfordras vid förande av
spannmålslast.
Stävar förekomma antingen smidda eller av stålgjutgods. Akterstävar av på
enpro-pellerfartyg vanlig form synas bl. a. på fig. 1153 och 1292. Stävarnas förbindning med
kölplåten och angränsande bordläggningsstråk är en detalj, som fordrar särskild
omtanke och där många varierande konstruktioner förekomma; vid gjutna stävar går denna
förbindning lättast att ordna genom att stäven nedtill göres bredare och passar överens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
