Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1027
och begränsas i sidled av marginalplåten, som också kan läggas horisontell. Ibland
dragés dubbelbottnen ett stycke uppåt skeppssidan, såsom på stora passagerarångare
(fig. 1287), för att bereda större säkerhet, om bordläggningen i slaget skulle skadas vid
grundstötning eller kollision. MittélkÖlsvinet i en dubbelbotten är i regel genomgående;
det utföres vatten- eller oljetätt, där styrbords och babords bottentankar anordnas.
Beroende på fartygets bredd finnas ett eller flera sidokölsvin, mest av interkostal typ,
varför de då också benämnas interkostaler. Extra sidokölsvin bruka finnas under
maskin-och pannrum samt i förskeppet, vilket senare bygges något kraftigare än fartyget i
öv
Fig. 1286. Bottenstocksdetalj, visande
spant och kontraspant vid slaget.
Fig. 1287. Genomgående mittelkölsvin
på järnfartyg med enkelbotten.
rigt för att bättre motstå de förhållandevis stora påkänningar, det vid gång i motsjö är
utsatt för. Bottenstockarna inom dubbelbottnen utföras antingen, som på fig. 1288, av
hela plåtar, försedda med »manhål», eller som skelettbottenstockar (fig. 1289), de senare
för att möjliggöra en lättare bottenkonstruktion. Skelettbottenstockar tillåtas dock
icke på alla spant, utan plåtbottenstockar av den förutnämnda kraftigare typen skola
finnas exempelvis på vart tredje spant, utom under maskinrummet och i den förligaste
delen av dubbelbottnen, där sådana starka bottenstockar skola finnas på varje spant.
Vinkeljärn äro nitade till marginalplåtens båda sidor för att förbinda bottenstockarna
med slagknäna, som i sin tur sammanhänga med sidospanten. Förbindningen göres
starkare med hjälp av tätare eller glesare placerade gussetplåtar (fig. 1289), nitade dels till
marginalplåtens överdel, dels till flänsar på slagknäna. Gussetplåtarna kunna ersättas med
vinkeljärn, nitade dels till tanktaket, dels till slagknäna. Dubbelbottnens vanliga
utsträckning för- och akteröver på en medelstor lastångare (4 000 tdw) synes på fig. 1290,
visande fartyget i längdgenomskärning.
Sidospanten bestå antingen av spant och kontraspant (jfr fig. 1286) eller av en
motsvarande stark, enkel profil. Den senare sortens sidospant användes numera mycket
på mindre och medelstora fartyg såsom varande material- och arbetsbesparande —
nitningen mellan spant och kontraspant bortfaller, och man behöver blott bocka en
profil mot två eljest. Vébspant, d. v. s. av plåt och vinkeljärn starkt byggda spant,
användes ofta i maskinrummet och en del av förskeppet samt placeras då t. ex. på vart
tredje eller fjärde spant. Inom nämnda områden kunna i stället tätt placerade djupa
spant begagnas, gjorda av grövre profiler än fartygets övriga spant. Sidovägare, visade
på fig. 1285, 1291 och 1292, likna till konstruktionen sidokölsvinen i enkelbottnade fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
