Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER. 949
vid 230 v/min, varvid farten är 23% knop. Pannorna äro 32 och av en kombinerad
eldrörs- och vattenrörstyp (Prudhon—Capus patent), ångtrycket 16 atm. Passager ar
-inredningen på »Ile-de-France» är mycket komfortabel — fig. 1189 visar en interiör av
den magnifika I. klass matsalen. Ett smakfullt litet kapell möjliggör högtidligare
andaktsstunder ombord än annars till sjöss torde vara möjligt. Icke heller hissar saknas
på detta skepp; fem personhissar och fyra godselevatorer finnas inbyggda.
Norddeutscher Lloyds nya expressångare, »Bremen» (fig. 996 och tab. sid. 761—762)
och »Europa», erbjuda i fråga om formen betydande olikheter jämförda med föregående
oceanjättar; bl. a. är förskeppet nedtill »bulb»-format samt överbyggnaden utbildad att
erbjuda möjligast minsta luftmotstånd. Maskineriet består av mekaniskt utväxlande
ångturbiner, normalt utvecklande 100 000 ahk, vid forcering 130 000 ahk. »Blå ban-
Fig. 1190. Amerikanskt förslag till 35-knops passagerarångare, som skulle passera Atlanten på fyra dagar.
dets» nyssnämnda innehavare, skulle emellertid få svåra konkurrenter, om ett vintern
1927—28 framlagt amerikanskt projekt kommer till utförande. Ett för ändamålet bildat
bolag, Transoceanic Corporation of the United States, inkom nämligen då till
Ship-ping Board med ett förslag att bygga sex fartyg om vardera 35 000 tons deplacement, vilka
skulle kunna tillryggalägga vägen mellan New York och Europa på fyra dygn. Priset för
varje fartyg beräknades till 21 millioner dollars (c:a 78 mill. kronor). Förslaget hade
föregåtts av omfattande undersökningar och var givetvis baserat på idén att tillförsäkra
Förenta staterna en ledande ställning inom passagerartrafiken på Atlanten, vilken ju
hittills dominerats av europeiska rederier. Ett av motiven för snabbare befordran, än
som för närvarande är möjligt, skulle vara, att icke mindre än tre fjärdedelar av alla I.
klass passagerare över Atlanten beräknats vara medborgare i U. S. A. De projekterade
skeppen (fig. 1190) skulle få 275 m längd, 27.5 m bredd, 21 m mallat djup och c:a 10 m
djupgående samt framdrivas medelst fyra propellrar och utväxlade ångturbiner,
utvecklande 160 000 ahk vid 35 knop och 136 000 ahk vid 33 knop. Inredningen skulle utföras
för 1 464 personer, varav 800 passagerare. Skeppen skulle vidare byggas som
hjälpkrys-sare för den amerikanska marinen och i händelse av krig kunna medföra 100
flygmaskiner, för vilka överst ett särskilt däck skulle anordnas som start- och landningsplats. Även
i fredstid skulle 25 flygmaskiner kunna ombordtagas och användas för
passagerartransport nära kontinenterna — ett intressant uppslag till kombinerad sjö- och lufttrafik.
övergå vi nu från de största express- och passagerarångarna till närmast stående
grupp, de transoceana kombinerade passagerar- och lastfartygen, utgöras dessa av
medelstora ång- eller motorfartyg, vilka förutom ett eller annat tusental passagerare även
kunna transportera en betydande godskvantitet och i fart snarare hålla sig under än över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
