Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
940
SKEPPSBYGGNAD.
punkterna mätas bredderna mellan skeppsrummets väggar, d. v. s. till spantens eller
garneringens innersta. Tvärsektionernas areor beräknas nu efter Simpsons regel, likaså
volymen (på analogt sätt som vid en deplacementberäkning med hjälp av
spantareorna). I rymden under däck inräknas icke vattenbarlastrum i dubbelbotten, byggd enligt
cellsystemet, icke heller enligt svenska regeln (= f. d. tyska regeln) vattenbarlastrum
i för- och akterpikar. Sedan underdäcktonnaget blivit utrönt, uppmätas och beräknas
rymden av samtliga över mätningsdäcket fast anbragta och inneslutna rum och
påbyggnader, varefter bruttodräktigheten kan hopsummeras. Enligt den engelska regeln
medtages dock härvid icke vissa rum ovan övre däck, såsom maskinkappar, kabysser
m. m., såvida dessa icke befinna sig i överbyggnader, som sträcka sig från bord till bord,
samt styrhytter. Icke heller upptages till brutto enligt engelska regeln rum mellan
skydds- och huvuddäcken eller i överbyggnader, då rummen sakna »permanenta»
till-slutningsanordningar. För att rummet närmast under shelterdäcket skall bliva
mät-ningsfritt fordras bl. a., att en på visst sätt anordnad tonnageöppning finnes i nämnda
däck, samt att ett antal spygatt äro anordnade. Härigenom betraktas ifrågavarande
mellandäcksrum som »icke tillslutet», d. v. s. öppet rum, vilket då ej inräknas i
bruttodräktigheten. Därav följer att såväl brutto- som även nettodräktigheten för ett så
anordnat fartyg blir ganska liten i förhållande till lastdrygheten, och ändå gäller det här
ett lastutrymme mellan däcken, som ofta lämpar sig för mycket värdefull last. Dylika
»öppna» shelterdäckare måste tydligen ur redarsynpunkt ofta ställa sig mycket
fördelaktiga och hava också fått stor spridning. Det svenska skeppsmätningsreglementet
vill egentligen icke erkänna sådana mätningsfria lastrum — i 1880 och 1894 års
förordningar stadgas i detta avseende, att endast »rum, som åt en eller flera sidor är öppet till
hela sin höjd och ej försett med särskilda inrättningar, medelst vilka det kan tillslutas,
så att det blir tjänligt till inrymmande av annat gods än sådant, som kan föras på öppet
däck» icke inräknas i bruttodräktigheten — men i en år 1909 utfärdad kungörelse »med
provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fall» göres dock det
medgivandet, att på skriftlig begäran av redare eller befälhavare shelterdäcksrum med
tonnageöppning icke behöver inräknas i bruttodräktigheten, om »då fartyget befinner sig
i svenskt farvatten, rummet ej är försett med särskilda inrättningar, medelst vilka det
kan tillslutas, så att det blir tjänligt till inrymmande av annat gods än sådant, som
kan föras på öppet däck» samt i övrigt de bestämmelser uppfyllas, som enligt engelska
regeln fordras för mätningsfrihet i dylika fall.
Sedan ett fartygs totala eller brutto dräktighet bestämts, skola vissa avdrag
därifrån göras för att erhålla den avgiftspliktiga eller nettodräktigheten. Avdragen gälla
sådana rum, vilka icke kunna och ej heller få användas till inrymmande av last eller
passagerare och därför icke kunna anses medföra någon ekonomisk vinst för redaren.
Enligt de svenska skeppsmätningsbestämmelserna avdragas sålunda från
bruttodräktigheten: rum, som uteslutande äro inrättade för befälhavare och övrig besättning;
kabyss och penteri för besättningen; vattenklosetter; båtsmansförrådsrum (»kabelgatt»
o. dyl.); rum, uteslutande avsedda för navigering och manövrering liksom för
radiotelegraf; rum för donkypanna (ångpanna, som användes i hamn för drift av hjälpmaskiner),
styrmaskin och spel; vidare rum, som upptages av framdrivningsmaskineri jämte fasta
kolboxar, samt på segelfartyg rum för förvarande av segel (»segelkoj»). Det bör
observeras, att maskinrumsavdraget enligt den svenska regeln omfattar det av maskin- och
pannrummen samt kolboxarna verkligen upptagna utrymmet. Så är nämligen icke
förhållandet vid den engelska regeln, enligt vilken blott de rum, som upptagas av
maski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
