Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
SKEPPSBYGGNAD.
stånd i vattnet. Propellern, som här med konstant hastighet tänkes rotera endast åt
ett håll, kastar sin »stråle» vid nyssnämnda roderläge mellan de båda halvorna. Föras
dessas bakkanter emot varandra (skiss 3—5), kommer tydligen vattenstrålens
möjlighet att avledas bakåt mer och mer att förhindras. I stället tvingas genom plåthalvornas
snedställning en allt större del av vattenströmmen framåt, varigenom en retarderande
verkan på båten erhålles. Vid ett visst läge av rodret (skiss 4) upphäves propellerns
framåtdrivande kraft helt av mottrycket på rodret, så att båten står stilla. Vrides
roderhalvorna alltmer ihop, tager den föröver riktade vattenströmningen överhand samt
försätter båten i backfart, som ökas till full back, då plåtarna slutit tätt ihop (skiss 5).
Båtens svängning åt ena eller andra sidan åstadkommes genom att vrida roderhalvorna
samtidigt åt ena eller andra hållet. Önskas båten vid full fart svänga med fören åt
babord, vrides sålunda hela rodersystemet, som vid ett vanligt roder, åt babord, utan att
halvornas inbördes läge förändras (skiss 6). Svängning babord eller styrbord hän, utan
att båten varken går fram eller back, kan ävenledes åstadkommas, om roderhalvorna
vid sidoinställningen hava lämpligt inbördes läge (skiss 7). Härvid kan nämligen
tryck-komposanten i båtens längdriktning bliva noll, om vattentryckets resultant är riktad
vinkelrätt mot medelplanet, då givetvis en girning på stället framtvingas. Vid
svängning åt endera sidan under backning måste roderhalvorna inbördes vara ställda på
motsvarande sätt som vid backning i kölriktningen och vridna åt samma håll som aktern
skall gira åt (skiss 8). Utförda försök hava visat, att båtar med Kitchen-roder kunnat
stoppas inom en båtlängd vid full back, vilket måste betecknas som en mycket god
manöverprestation. I farthänseende vid gång framåt torde däremot ett dylikt roder
verka något hämmande, på grund av att plåthalvorna böra uppvisa större motstånd
mot vattnet än ett motsvarande enkelt roder gärna kan hava.
Ett par nyare typer manöver- eller backslagsroder, båda av från Kitchen-rodret
rätt så avvikande utseende, hava uppfunnits av svenskarna A. J. E. Rylander och
N. Zinnerström. Bådas konstruktioner se vid framåtgång ut som vanliga roder av
strömlinjeform (jfr Flettner-huvudrodrets sektion i fig. 1169), varför de ur
motstånds-synpunkt då böra ställa sig gynnsammare än Kitchens typ, vilken emellertid icke kan
frånkännas fördelen av enkel konstruktion med föga ömtåliga delar. För minskad fart,
stopp eller back bringas såväl Rylanders som Zinnerströms roder att öppna sig som
ett slags skärmar. Deras verkan blir därvid något snarliknande Kitchen-rodret ifråga
om vattenströmningens ledande i för resp, manövrar lämplig riktning.
NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER.
Handelsfartyg.
Dessa slags fartyg avse att tjäna samfärdseln mellan olika länder och platser.
Begreppet handelsfartyg omfattar därför skepp och båtar för befordran av såväl död som
levande last. Handelsfartygen bruka indelas i följande huvudgrupper:
1) Passagerarfartyg.
2) Kombinerade passagerar- och lastfartyg.
3) Lastfartyg.
Indelningen fordrar den lättbegripliga reservationen, att likaväl som snabbgående
och utpräglade passagerarångare kunna medföra en del kreatur och någon död last,
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
