Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Segel, vindrotorer o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
899
den punkt, där Msl blir 0) bör ligga vid så högt
gradtal som möjligt, för fullriggare åtminstone vid
70 °—80°.
Antingen man tillämpar de klassiska, mera
schematiska eller de nyare, mera empiriska teorierna
för segelberäkningen, därvid vind och fartyg i båda
fallen tänkas befinna sig i konstant rörelsetillstånd,
kunna förhållandena vid segling i verkligheten bliva
ganska annorlunda, på grund av vindens ofta snabba
variationer både ifråga om riktning och hastighet,
såsom vid nyss behandlade vindstötar, och i ännu
högre grad, om sjögång tillkommer, på grund av de
komplikationer, som fartygsrörelserna då medföra
för seglen och luftströmningarna. I sidled ändras
vindens riktning från dess huvud- eller
medelriktning ganska mycket — 10° avvikelser åt vardera
sidan hava iakttagits inom förloppet av en minut
(fig. 1145). Även i höjdled äro svängningarna
betydande, ofta upp till 5 ° från medelriktningen, som icke
är horisontell utan på vanlig segelhöjd c:a 4° uppåtriktad (fig. 1146), beroende på
friktions-verkningar mellan luften och vattnet. Luftströmningens friktion mot vattnet gör
också, att vindhastigheten är minst närmast vattenytan men större uppåt (fig. 1147) —
den blir ungefär konstant först på 30—40 m höjd. Vid moderat frisk bris hava följande
värden uppmätts:
Höjd över vattnet i m. . 0.2 1 2 3 4 6 8 10 15
Vindhastighet i m/sek. . . 2.5 4.0 5.0 5.5 6.0 6.4 6.7 7.0 7.2
Detta faktum är av stor betydelse för mindre segelj akter, där ett högre beläget
segel således får upptaga ett vida större vindtryck än ett lägre placerat, lika stort segel.
För stora skepp med segelcentrum på 25—30 m höjd över vattnet spelar däremot
vindens hastighetsvariation i höjdled mindre roll. Fig. 1148 visar ett exempel på
hastig-hetsvariationen vid en »by» — växlingar mellan 0 och 8 m/sek inom en minut.
Segelfartyg benämnas i stor utsträckning efter riggens utseende. Rigg är det
gemensamma namnet på ett fartygs samtliga master, stänger och annan rundhult,
tack-ling, segel och löpande gods. Med tackling menas då huvudsakligen allt »stående gods»
ovan däck — ibland användas också orden tackling och tackel i samma mera
omfattande betydelse som
rigg-ning och rigg. Rundhult
betecknar master, stänger,
rår, bommar, gafflar och
bogspröt. Master till
större fartyg bruka vara
sammansatta av flera
delar, den undre, med
skrovet närmast förenade,
grövre undermasten och
de ovanför följande stän-
Fig. 1146. Exempel på vindriktningens variation i höjdled.
Medelriktning 4° snett nppåt. Enligt O. Lilienthal.
Fig. 1145. Exempel på vindriktningens
variation i sidled. Enligt H. von
jSchulmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
