Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Skovelhjul, åror och andra hydrauliskt verkande drivmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
SKEPPSBYGGNAD.
parat, vars verkningssätt demonstrerades i ett föredrag av professor C. Hansen vid
en skandinavisk skeppsbyggarkongress i Göteborg 1921, ansågs av honom synnerligen
lämplig för segelfartyg med hjälpmotor. Vogts pendelorgan kan genom vridning av den
övre axeln också användas för fartygets styrning. En sådan kombinerad
framdrivnings-och styrapparat har under en följd av år med framgång varit i bruk på en De Danske
Sukkerfabrikker tillhörig skonert »Hvalen», ett 25 m långt fartyg, lastande 210 tdw, där
en 26y2 ihk motor åstadkommer pendelorganets rörelse i sidled.
I Tyskland har man under senare år ägnat ingående studium åt
svängningsfenomenens möjligheter för framdrivning av vatten- och luftfartyg. Man har sökt efterlikna
ormars och ålars ringlande rörelse, vanliga fiskars fen- och stjärtrörelser samt fåglarnas
vingrörelse, och man har kommit till ganska märkliga rön. Bl. a. har en del av ingenjör
Hans Schramm gjorda experiment bevisat, att man kan åstadkomma en ganska stark
Fig. 1129. Båt med ett elastiskt, fiskstjärtliknande roder som framdrivningsorgan.
framåtdrivande kraft genom att bringa en på en båts akter fäst elastisk stålplåt i
svängningar, liknande fiskstjärtens. Efter att hava gjort en del förberedande försök med
småmodeller, varvid det bl. a. utröntes, att den svängande plåten skulle vara tjockare
föröver och avtunna mot aktre ändan, kunde Schramm i juni 1926 börja prova den i
fig. 1129 visade farkosten, en flatbottnad liten kanot, försedd med en trampanordning
för framkallande av plåtstjärtens rörelse. F är den i horisontalled ganska långa
»stjärten», vars axel uppbär tväroket Q, som medelst en stållina (D) på vardera sidan är
förbunden med dubbelpedalen H. Genom tryckning med höger resp, vänster fot på
pedalen igångsättes och framdrives farkosten; styrningen sker genom att minska fotens
tryck på ena eller andra sidan. För att komma underfund med stjärtens lämpligaste form
försöktes två plåtar, den ena med-förhållandet 1 : 3.5 mellan höjd och längd, den andra
med 1 : 6; den sista var vida bättre och gav mera harmoniska svängningar hos stjärten,
samtidigt som de vid förhållandet 1 : 3.5 uppträdande sidorörelserna hos båten saknades.
Med en senare provad, tvåsitsig »Wander-Kajak» med hopkopplade pedaler men i övrigt
samma framdrivningsanordning har man lyckats komma upp i 6—7 knops fart, vilket
bör hava varit mycket uppmuntrande för uppfinnaren. Ingenjör Schramm har trots
mycket begränsade ekonomiska resurser lyckats nå ett ur forskningssynpunkt vackert
resultat, även om »den svängande stjärten» har små utsikter att kunna tillämpas, då
det gäller större kraftutveckling.
Framdrivning genom stråldrijt, d. v. s. utsprutning av vatten eller luft genom
akteröver riktade munstycken, har också försökts. V attenutsprutning är det vanligaste; från
på lämpligt sätt ordnat intag suges därvid vattnet genom en pumpanordning, på vars
andra sida det har högre tryck och kan lämna munstycket med relativt stor hastighet.
Dylik vatten-»stråldrift» brukar uppvisa mindre god verkningsgrad, tydligen på grund
av de betydande hydrauliska förlusterna i rör och munstycken, och användes sällan.
Den har emellertid i speciella fall erbjudit fördelar och valdes exempelvis på en
härom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
