Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
SKEPPSBYGGNAD.
På basis av sina teoretiska undersökningar och med stöd av erfarenheter från ett
stort antal byggda fartyg uppställde Middendorf en del regler för konstruktionen av
fartygsändarna. Det är därvid tre, på fig. 1084 visade vinklar, han tillmäter stor
betydelse:
s = största vinkel förut, som bildas av längdaxeln (medelplanet) och tangenten till
horisontalprojektionen av den kurva (M), som på skrovet ligger på halva
vertikala avståndet mellan KVL och kölen, en s. k. medel vattenlinje.
= största vinkel akterut, som bildas av längdaxeln och tangenten till den diagonal
(A), vars plan i spantrutan går genom en punkt på den vertikala mittlinjen
(medelplanet) på halva avståndet från KVL till kölen (T) och den nedre hörnpunkten
av den nollspantet omskrivna rektangeln.
r — största vinkel akterut, som bildas av längdaxeln och tangenten till den diagonal
(C), vars plan i spantrutan går genom skärningspunkten mellan KVL och den
vertikala mittlinjen samt en på halva avståndet från KVL till kölen belägen punkt
på den nollspantet omskrivna rektangelns vertikala sida.
Lämplig storlek av dessa tre vinklar vid olika fartygslängd och hastighet finnes
publicerad i tabellform. I enlighet därmed bör exempelvis för ett 80—90 m långt
fartyg:
vid 8 knop e och k vardera vara 23°.o samt v vara 37°.o,
» 16 » » » » » » 12°.o » » » 2O°.o,
» 24 » » » » » » 6°.5 » » » 10°.5.
Fig. 1085. Vattnets rörelse relativt ett i gång varande fartyg.
Beträffande den rörelse i vattnet, som förorsakas av ett i gång varande fartyg har
den tyske professorn J. Schütte, en tid chef för Norddeutscher Lloyds försökstank
i Bremerhafen, gjort en del klarläggande iakttagelser. Följande experiment är bl. a.
belysande. På ett skepps ena sida utriggas en spira, på sätt fig. 1085 visar. Nedsläppes,
då skeppet går fram i fritt
vatten, från spiran ett antal
på lika avstånd från varandra
placerade föremål, t. ex.
korkstycken, kan man
iakttaga, att de på vattnet
flytande bitarna snabbt
förskjutas i förhållande till varandra.
Förflyttningen sker i skeppets
rörelseriktning och är starkast
markerad för de närmast
fartygssidan nedsläppta
föremålen, de längst ut fallna
uppvisa däremot en mycket liten
förflyttning.
Nyss beskrivna
experiment bevisar, att åtminstone
vattenmassan i ytan bibringas
en rörelse åt samma håll som
ett fartyg självt rör sig. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
