Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Stabilitet och fartygsrörelser - Tvärskeppsstabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
SKEPPSBYGGNAD.
djupt ned i skrovet. På fartyg med flera däck fördelas därför lasten på lämpligt sätt
mellan de djupare liggande lastrummen och utrymmena mellan däcken.
Bestämmandet av stabilitetsmomentets storlek vid olika tvärskeppskrängningar är,
då det gäller flytande kroppar med konstant tvärsektion (raka prismor eller cylindrar),
jämförelsevis enkelt, men beträffande kroppar av så varierande tvärsektion, som både
stora och små fartyg i regel besitta, en nog så omfattande räkneoperation.
Fig. 1057 visar en homogen parallellepiped med kvadratisk tvärsektion och stor längd
i förhållande till kvadratens sida samt 0.5 spec. vikt. Prismat ifråga tänkes flyta i vatten
av 1.000 spec. vikt. Momentberäkningen förenklas här väsentligt av det förhållandet, att
Fig. 1057. Stabilitetsegenskaper hos en homogen parallellepiped med kvadratisk tvärsektion (en
fyrkantig stock) och 0.5 spec. vikt.
vattenlinjens skärning med parallellepipeden vid varje krängningsvinkel går genom
kroppens längdaxel (punkten 0 på figuren). Deplacementstyngdpunkten kommer därför att
ligga på en horisontell linje, som går genom tyngdpunkten hos den kvadratiska
tvärsektionens under vattenytan belägna trapetsformade eller rektangulära resp, triangulära
(i 0°- och 90°-lägena) del. En undersökning av sistnämnda tyngdpunkts förflyttning vid
olika krängningsvinklar med utgångspunkt från ett läge, där en av kvadratens
diagonaler ligger i vattenytan, ger som resultat, att nämnda läge är stabilt, under det att
prisman med en av kvadratens sidor parallell med vattenytan befinner sig i labil
jämvikt med tendens att vrida sig tillbaka till utgångsläget eller till ett mot detta vinkelrätt
läge, d. v. s. med den andra av kvadratens diagonaler i vattenytan. Avsättas sedan de
exempelvis för var femte grad uträknade stabilitetsmomenten i viss skala som
ordi-nator (rätande moment som positiva, stjälpande som negativa) och krängningsvinklarna
i lämplig skala som abskissor, erhålles, om ordinatornas ändpunkter förenas med en
kurva, en s. k. statisk stabilitetskurva, med hjälp av vilken kroppens, här prismats,
styv-hetsmoment även för mellanliggande krängningsvinklar kan erhållas.
Medelstora däckade fartyg förete i allmänhet statiska stabilitetskurvor av den i
fig. 1C58 heldragna (I) kurvans utseende, med en stabilitetsgräns mellan 70°—90°. Största
stabilitetsmomentet för vanliga lastångare eller lastmotorskepp brukar förefinnas mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
