Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Form och deplacement - Deplacement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORM OCH DEPLACEMENT.
813
På motsvarande sätt uppritas vattenlinjearealkurvan så, att abskissan XY i viss
skala betyder den av konstruktions vattenlinjen inneslutna arean (halva denna area synes
streckad på planritningen i fig. 1042), UV en annan vattenlinjearea, etc. Deplacementet
till konstruktionsvattenlinjen representeras då av ytan XZY, innesluten av kurvan
XUZ samt räta linjerna XY och YZ. Deplacementen till övriga vattenlinjer kunna även
beräknas med hjälp av kurvan XUZ; exempelvis representerar ytan UZV deplacementet
till den vattenlinje, som ligger på samma djup som linjen UV på spantrutan.
Fig. 1043. Deplacementskalor.
Genom att uträkna volym- och sedan viktdeplacementen till de olika på ritningen
uppdragna vattenlinjerna och avsätta resp, deplacement som abskissa i förhållande
till motsvarande djupgående erhålles en s. k. deplacementskala (fig. 1043), med vars hjälp
man sedan kan bestämma antingen deplacementet vid godtyckligt djupgående eller
djupgåendet för olika deplacement såväl som ändringen av djupgåendet vid ökning eller
minskning av fartygets last. Uträknas viktdeplacementen för olika spec. vikt på
vattnet och uppdrages motsvarande deplacementskalor, t. ex. för sötvatten och för
saltvatten av 1.03 spec. vikt, kan variationen i djupgående på grund av fartygets
förflyttning från det ena till det andra slagets vatten också bestämmas medelst skalorna.
Med deplacementskalornas hjälp kan man Upprätta en lastskala eller lasttabell,
utvisande den intagna lastens vikt vid olika djupgående eller fribord (fig. 1044). Om analogt
härmed djupgåendet är markerat på skeppssidan, kan man i verkligheten bekvämt
iakttaga lastningens fortskridande. Äro vidare på skeppet, om detsamma är byggt
t. ex. enligt Lloyd’s Registers klass, fribordsmärken utsatta (dessas utseende se fig. 1044
till höger), kontrolleras lätt att det tillåtna minimifribordet icke underskrides. Nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
