- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
810

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Form och deplacement - Linjeritning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

810

SKEPPSBYGGNAD.

Fig. 1041. Diagonaldetalj.

Vertikaler (Beteckning: små bokstäver — a, b, c . . .) äro vertikala skärningar
mellan skrovet och plan, parallella med medelplanet. Vertikalplanen äro således
vin-kelräta mot såväl spant- som vattenlinjeplanen. Punkter till vertikalerna erhållas
såväl från spantrutan som från vattenlinjerna i planritningen (se linjen x—x på fig. 1040).
Gå ej alla dessa punkter att förena till en jämnlöpande kurva, få justeringar vidtagas
på spanten eller vattenlinjerna, eller på bådadera, eventuellt även på diagonalerna.
Antalet vertikaler brukar vara 3—5.

Diagonaler (Beteckning: stora bokstäver — A, B, C . . .) benämnas skärningar
mellan skrovet och plan, som skära medelplanet i linjer, parallella med
vattenlinjeplanens skärningslinjer med medelplanet.
Diagonalerna visas på ritningen utbredda
(uppfällda) och icke i projektion på
horisontalplanet. Diagonalplanen väljas så, att de
i möjligaste mån skära spanten vinkelrätt.
Av diagonalerna erhållas därför i regel
bästa begreppet om skrovets verkliga
buktighet på olika ställen. Antalet diagonaler
är vanligen 3—6.

Vid uppgörande av en linjeritning

bestämmes lämpligen först profil, reling och konstruktions vattenlinje samt nollspant.
Därpå inlägges försöksvis ett antal konstruktionsspant, varpå diagonalerna uppritas,
sedan övriga vattenlinjer och sist vertikalerna.

Fig. 1041 visar, hur man kan konstruera fram en diagonal »på spant», om
linjeritningen är gjord »på bordläggning», eller tvärtom. 8 betecknar bordläggningens
verkliga tjocklek och £ vinkeln mellan diagonalens normal och spantplanets skärningslinje
med det utbredda diagonalplanet. Resp, spantpunkter (d. v. s. innerkant bordläggning)
S

erhållas då på avståndet IY = c s £ från de yttre bordläggningspünkterna. Från
diagonalerna kunna sedan spanten (innerkant bordläggning) uppritas på spantrutan.
Förutsättningen för konstruktionens riktighet är, att diagonalplanen i resp, punkter
verkligen äro vinkelräta mot konstruktionsspanten.

Ett fartygs huvuddimensioner och viktigaste mått äro:

längd överallt (Lmax);

längd i konstruktionsvattenlinjen eller Lv);

längd mellan perpendiklar (L eller Lpp), varmed lämpligast förstås avståndet från
akterkant akterstäv till förkant förstäv, räknat vid översta helt genomgående däck
eller sommarlast vattenlinjen (det senare analogt med längdmätningen i Lloyd^ Registers
senaste byggnadsreglemente);

mallad bredd eller största bredd på spant (B), befintlig i allmänhet på nollspantet;

största bredd på bordläggning (BmaV):

största bredd i konstruktionsvattenlinjen (BM eller Bj), befintlig i allmänhet på
nollspantet;

mallat djup (D), mätt midskepps (på nollspantet, vid eller ~J vertikalt från
överkant balk bordvarts vid översta helt genomgående däck till överkant köl (på
träfartyg i stället till spunning eller underkant köl);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0820.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free