Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Segelskepp och lustsegeljakter under senare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
SKEPPSBYGGNAD.
blott 18 man. »Thomas W. Lawson» visade sig dock mindre lyckad, manövrerade dåligt
och gick efter några år förlorad genom en strandning på Scilly-öarna. »Preussen», byggd
i Geestemünde 1904, lyckades betydligt bättre. Detta senare skepp mätte 133 m över
stäv och 122 m i vattenlinjen, 16.4 m i bredd samt hade en bruttodräktighet av 5 080
registerton. Besättningen utgjordes av 45 man. Efter en kort men lysande bana — en
serie synnerligen snabba Chileresor, varunder salpeter hemtransporterades till Tyskland
— strandade »Preussen» år 1910 vid Dover. »Preussen» var utan tvivel den snabbaste
av Tysklands talrika segelfartyg från denna tid och uppnådde under sina resor ofta en
Fig. 1027. Kinesiskt segelskepp, djonken »Keying» inlöpande i Thames d. 28 mars 1848.
Efter en samtida bild.
medelfart av 15—16 knop. Skeppet i fråga uppgives t. o. m. under flera timmar hava
seglat med drygt 17 knops medelhastighet.
Om en kinesisk segelfartygstyp, djonken, som i det stora hela oförändrad bibehållit
sig århundraden, kanske årtusenden igenom, må i detta sammanhang erinras. Fig. 1027
visar en av de få djonker, som seglat till Europa. Djonken i fråga, »Keying», ovanligt
stort som kinesiskt fartyg betraktad, mätte 48 m i längd överallt, var 10 m bred och hade
en dräktighet av omkring 600 registerton. Anmärkningsvärt är att djonkernas segel
äro gjorda av bastmattor och hållas utspända medelst bamburör — tydligen en förebild
för lattorna i seglen på våra moderna kuttrar.
Lustjakter, d. v. s. enbart för nöjesändamål använda farkoster, betraktas gärna
som ganska sena tiders barn. Likväl är det mycket troligt att redan i gamla tiden folk,
sådana som egyptierna och grekerna, använt en del båtar icke blott för nytta utan
även för nöje. Det från vikingatiden härstammande norska Osebergskeppet (fig. 956)
anses ju på goda grunder (form, skulpturell Utsmyckning m. m.) hava varit en drottnings
lustjakt, varmed hon företog segel- eller roddfärder på Oslofjärden och angränsande
vattendrag. Dogens av Venedig praktskepp »Bucintoro» (fig. 961) från 1100-talet
kan väl också i viss mån betraktas som en lustjakt. Att forn- och medeltidens lustfartyg
på grund av då rådande osäkra förhållanden i regel voro bevärade och mer eller mindre
formade likt samtida krigsskepp förändrar ju ej deras huvudkaraktär att vara till för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
