Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Motorbåtarnas framträdande - Motorskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
767
För att slå »Miss America II :s» rekord byggdes en båt år 1925 med två 16-cylindriga
motorer om tillsammans 3 000 hästkrafter, och det fastän båten hade både kortare
längd (9.15 m) och mindre bredd (2.6 m) än »Miss America II». »Yankee Doodle», som
den nya ilmotorbåtens namn var, hoppades man skulle slå nytt hastighetsrekord,
men den uppnådde ej mer än 67.6 knop. En senare amerikansk ilbåt, »Miss
America V» uppvisade en avsevärd förbättring såtillvida, som den under tävlingar vid Miami
Beach i Florida våren 1927 visade sig kunna prestera 69.85 knop med två Liberty-motorer
om tillsammans 900 ahk, eller blott halva maskinkraften hos »Miss America II». Den
sistnämndas världsrekord stod sig i sju år, tills ett nytt hydroplan, »Miss America VII»,
lyckades prestera 80.62 knop. Denna ilbåt var 8.5 3 m lång och 2.36 m bred, således
något mindre än »Miss America II», men försedd med något kraftigare maskineri, två
12-cylindriga Pacard-motorer om tillsammans 2 200 ahk. »Miss America VII:s»
fartrekord höjdes därpå i mars 1929 till 80.8 7 knop, eller närmare 150 km pr timme. Ganska
nära denna hastighet kom vid tävlingar i Venedig sommaren 1929 ett betydligt lättare
hydroplan, »Miss England» (8.3 8 m längd, 2.29 m bredd), försett med blott en 930 ahk
Napier-Lion-motor, som då nådde den aktningsvärda farten av 80.1 knop. I juni 1930
lyckades ett nytt hydroplan, »Miss England II» under rekordförsök prestera c:a 85.6
knop. Båten var 11.7 m lång, 3.2 m bred och framdrevs av två Rolls-Royce-motorer om
sammanlagt närmare 4 000 ahk. Hur farliga dylika experiment likväl äro förstås bäst
av upplysningen, att båten under proven slutligen sjönk och föraren, den bekante
sportsmannen, major Henry Segrave, därvid omkom. I mars 1931 pressades rekordet
ytterligare av den ihärdige Gar Wood, som då med »Miss America IX» kom upp i
88.80 knop. Knappt två veckor senare sattes emellertid nytt världsrekord av »Miss
England II», vilken med sin nye förare Kaye Don lyckades göra 89.86 knop (166.5 km/tim).
Om ock så övermaskinerade båtar som de nyssnämnda hava föga berättigande
utanför tävlingsbanan, kunna med sådana experiment likväl erfarenheter vinnas
genom nya båtformer och lättare skrov- och maskinkonstruktioner, vilka bliva till
nytta för skeppsbyggnadskonsten. Så hava försöken att få fram allt snabbare
motorbåtar medfört förut okända skrovformer: V-bottenbåtar, de förut omnämnda
hydro-planen (av en eller flerstegstyp), vidare sjö- eller vattenslädar. Den första
V-bot-tenmotorbåten var troligen »Dolphin», byggd i Amerika omkring 1902, vilken, 7.62 m
lång och 1.22 m bred, med en 7 ahk encylindrig motor lyckades göra en fart av 10.4
knop. V-bottentypen har sedan fått allt större tillämpning, speciellt för nöjes- och
passagerarmotorbåtar med 15—25 knops hastighet.
Bensin- och fotogenmotorerna hava under 1900-talets hittills gångna decennier
på ett fullständigt revolutionerande sätt slagit igenom som framdrivningsmaskineri
för mindre lust- och fiskefartyg; och persontrafiken i skyddade farvatten har genom
tillkomsten av, snart sagt, oräkneliga motorbåtar inträtt i ett helt nytt
utvecklingsskede. I samband härmed hava utombordsmotorer fått betydande användning för
fram-drivning av mindre farkoster.
Motorskepp.
Oceansjöfarten och storsjöfisket hava först efter det råoljemotorerna — däribland
främst Diesel- och Bolinder-maskinerna — blivit utexperimenterade kunnat
tillgodogöra sig de fördelar, motordriften i många fall erbjuder. Dieselmotorernas upphovsman,
tyske ingenjören Rudolf Diesel, framkom år 1893 med uppslaget till en s. k.
liktrycks-motor, vilken han även patenterade. Det dröjde emellertid väl fem år, innan en
prak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
