- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
662

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - De nutida nautiska hjälpmedlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

662

NAVIGATION.

från den yttre skålens botten uppstående stiftet. På samma sätt som vid
vätskemagnet-kompassen förminskas trycket på detta stift genom att behållarens tyngd samtidigt
upp-bäres av en vätska, en blandning av vatten och alkohol. Uppfinningen omhändertogs
av W. von Siemens, som skriver härom till sin broder Karl år 1888: »Heute habe ich
einen Vertrag mit zwei Holländern abgeschlossen über Exploitation ihrer Erfindung —
Kompass für Schiff ohne Magnet. Es sind rotierende Scheiben, die das im Wasser
schwim-mende Gehäuse immer genau nach
dem wirklichen Erdpole richten.
Na-türlich ganz unabhängig von Eisen und
sonstigen magnetischen Störungen.
–––––––––––––––––––––––––––Das Ding wird viel Aufsehen
machen.» Utförandet måtte
emellertid hava stött på med dåvarande
tekniska resurser oöverkomliga
svårigheter, ty försöken nedlades
sedermera.

För att skaffa en kompass till
en undervattensbåt, avsedd att söka
uppnå nordpolen, började den tyske
doktorn Anschütz-Kaempfe
intressera sig för gyrokompassproblemet
omkring år 1900, och det blev även
han, som lyckades framställa den
första användbara gyrokompassen
(år 1908).

En dylik kompass’ verkningssätt
och inställningsförmåga beror av tre
för alla roterande snurror, gyro,
fundamentala lagar:

1. Ett fritt gyro strävar att
städse bibehålla sin axelriktning i
rymden.

2. Ett fritt gyro, som påverkas av en vridande kraft, avviker ej i kraftens
riktning utan vinkelrätt däremot (precession).

3. Vid denna precession uppkommer ett motstånd verkande i motsatt riktning
mot den ursprungliga kraften.

Att gyrot är fritt innebär att det kan rotera kring sin egen axel samt är så upphängt,
att det dessutom kan vridas kring två, i hjulets plan liggande, mot varandra
vinkel-räta axlar.

Om ett sådant gyro placeras vid jordens ekvator med rotationsaxeln horisontal i
ost-västlig riktning kommer det att se ut som om gyrot under ett dygn gjorde en volt
kring en horisontal nord-syd-axel. Emellertid är det gyroaxeln, som har behållit sitt
läge i rymden, och betraktaren, som i stället har gjort ett varv med jorden. Sålunda
synes gyroaxeln efter tre timmar stå 45° uppåt och efter 6 timmar är den vinkelrät
mot jordytan o. s. v. Man kan även säga att den östra horisonten sänker sig under
gyroaxeln med en hastighet av 90° på 6 timmar eller 15° i timmen.

Uppställdes ett dylikt gyro på endera polen skulle det här se ut som om gyrot vred

Fig. 886. Marinus Gerardus van den Bos’ gyrokompass,
1885.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free