Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenpelaremaskiner och hydrauliska kompressorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENPELAREMASKINER OCH HYDRAULISKA KOMPRESSORER.
559
Liksom i övriga med kolvrörelse arbetande kraftmaskiner, exempelvis
ångmaskinen, ha anordningarna för driftsmediets till- och avledande dominerat i utvecklingen,
och särskilt ha vattenpelaremaskinerna på grund av vattnets stora täthet och ringa
sammantryckbarhet haft svårigheter att kämpa mot på denna punkt. En god
lösning av regleringsproblemet har också utgjort ett av de huvudspörsmål som sysselsatt
konstruktörer av dessa maskiner och mot vilket uppfinningar och patent varit
särskilt riktat.
Fig. 735. Vattenpelaremaskin
enligt Fludd. (Meissner:
Hydrau-lik u. Hy dr. Motoren.)
Vattenpelaremaskin enligt Fludd. Redan 1608 beskrev Fludd en
vattenpelare-maskin avsedd för vattenuppfordring, fig. 735. En kolv K, som på sin undre sida
påverkas av trycket från vattenpelaren i röret A skjuter
under rörelsen framför sig det på andra sidan befintliga
vattnet ut i röret B och mot dess avlopp. Bottenventilen
i sugkorgen N sörjer för att vattnet endast tar vägen mot
avloppet. Under kolvens uppåtrörelse har trevägskranen i
anslutningen mellan rören A och C haft sådan inställning
att vattnet i A fritt kunnat passera till kolvens undersida,
vilken inställning varit bestämd av läget på armen GL
med det vattenfyllda kärlet G och motvikten L. Kärlet
G, som har ett hål i botten, släpper långsamt ut
vattnet, varvid vikten L småningom väger ned,
åstadkommande en omställning av kranen. Kolvens
undersida sättes då i förbindelse med avloppet, och den
därav förorsakade nedåtrörelsen suger upp nytt vatten i
röret D. Under tiden fylles kärlet G på nytt från en liten
vattenstråle, varigenom efter en stund ny omställning äger
rum och samma process upprepas. Huvudfelet med denna
visserligen tidiga och intressanta automatiska reglering
ligger i att impulsen för kranens omställning icke härrör
från något med kolven förbundet organ utan från en för maskinens arbete tämligen
ovidkommande faktor, kärlets fyllande och tömmande. Huruvida den av Fludd
beskrivna maskinen verkligen kommit till utförande är ovisst.
Bélidors vattenpelaremaskin och efterföljande icke roterande maskiner. De
sannolikt första vattenpelaremaskinerna byggdes av Bélidor och beskrivas av( honom i
hans arbete Architecture hydraulique 1737. De avsågo vattenuppfordring från en
källa med gott undanfall på så sätt att maskinen placerades vid fallets fot och
uppfordrade en del av det fallande vattnet till en högre nivå än källans. Ändamålet
och arbetssättet ha gått igen i maskiner byggda även i våra dagar, och fig. 736 visar
just en sådan maskin framställande Bélidors tankegång. Det från källan kommande
undre röret tillför tryckvatten dels till den övre pumpcylindern och dels via en
tre-vägsslid till den undre större arbetscylindern. Arbetskolven överför sitt arbete
på pumpkolven, som genom sin mindre area övervinner ett avsevärt större tryck i
avloppet än det som råder i tilloppet. När kolvarna gått slaglängden ut omställes
trevägssliden automatiskt så att arbetscylindern sättes i förbindelse med atmosfären.
Härigenom bringas rörelsen att vända, och det i arbetscylindern befintliga vattnet
drives ut i atmosfären vid fallets fot, varefter förloppet upprepas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
