Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilllopp och avlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
VATTENBYGGNADER.
Fig. 410. Trätub med 2.5 m diameter upplagd å
sadelstöd, under byggnad.
De väl utförda trätuberna äga flera goda egenskaper. De äro prisbilliga och hava
en isolerande förmåga, som i kallt klimat är av mycket stort värde, varför de i skogrika
länder med framgång upptagit konkurrensen med järn- och betongtuber.
Tubledningar av järn. De flesta tubledningar utföras av järn. Om
diametern icke överstiger 500 å 600 mm
användas vanligen gjutjärn srör, men
vid större diametrar nitade plåttuber.
Ar fråga om mycket stora tryckhöjder
byggas tubledningarna av svetsade eller
helvalsade järn- eller stålrör.
Av stor vikt vid byggande av
järntubledningar är att tillse, att tuben
har möjlighet att förlänga sig eller draga
sig tillsammans, allt efter
temperaturens växlingar. Att järnet på grund
av temperaturförändring såsom känt
sväller eller krymper, visar att inre
krafter äro i verksamhet. Ett begrepp
om storleken av dessa erhålles, om man
betänker, att en järnstång med 4
kvadratcentimeters area, som vore
orubbligt infästad i båda ändarna och
upphettades eller avkyldes 10°, därigenom
åverkades på samma sätt som om
Fig. 411. Skarvplåt för trä tuber.
Fig. 412. Trätub med förstyvningsringar vid stöden (Lindesnäs).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
