Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Vattenkraftbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. VATTENKRAFTBEGREPPET.
265
taget icke är ett hinder för vattnet, är dock så inrättad, att vattnet för att passera
densamma måste bringa dess löphjul — det moderna »vattenhjulet» — att rotera kring sin
axel, genom vilken vattnets tryckkraft på löphjulsskovlarna överföres antingen mer eller
mindre direkt genom mekaniska anordningar till de kraftförbrukande maskinerna eller
ock omvandlas till elektrisk energi i en av turbinen driven elektrisk generator.
Känt är att klocklodet, då det sänker sig, utvecklar ett arbete, som är
proportionellt mot dess vikt och den sträcka lodet har tillfälle att sänka sig. Detta ger en
föreställning om att arbete kan utvinnas ur ett vattenfall. Lodet motsvaras här av en viss
vattenmängd, vars tyngd vid avsänkningen från en högre till en lägre nivå medelst turbinen
omsättes till mekanisk energi. Kraftutvecklingen är alltså beroende av fallhöjden och
vattenmängden. Ju större fallhöjd och ju större vattenmängd pr tidsenhet, som stå till
förfogande, desto större blir kraftutvecklingen, effekten.
Effekt. Mätes fallhöjden h i meter och vattenmängden Q i kubikmeter per sekund
Q - h • 1 000
(vanligen förkortat till m³/s), erhålles effekten i hästkrafter = __ = 13.33 . Q • h.
ID
Detta avser emellertid fallets fulla naturkraft. På grund av fallförluster i till- och
avlopp (jfr nedan) samt de förluster, som uppstå i turbin och generator vid omvandlingen
till mekanisk eller elektrisk kraft, måste nödvändigtvis en viss kraftförlust uppstå. Vid
överslagsberäkningar kan man utgå från att i runt tal 25 % av naturkraften därvid
går till spillo. Effektbeloppet blir under dessa förutsättningar 0.7 5 . 13.33 . Q . h =
= 10 • Q • h hästkrafter (vanligen och i det följande förkortat till hkr), d. v. s. den
ut-vinnbara effekten är 10 gånger produkten av vattenmängden (i m³/s) och fallhöjden (i meter).
Fallhöjd. Man skiljer mellan bruttofallhöjd och nettofallhöjd. Bruttofallhöjden, den
så att säga naturliga fallhöjden, utgör höjdskillnaden, lodrätt mätt, mellan vattenytan
i den punkt vid den naturliga älvfåran, där vattnet avledes till kraftverket, och
vattenytan i den punkt, där vattnet återbördas till den naturliga älvfåran. Ofta måste vattnet
ledas genom en kanal, en tub eller en tunnel, innan det når turbinen, och likaledes
återföras till älvfåran genom en kanal eller en tunnel. Därvid uppstår på grund av friktion
och rörelseförändringar en del fallförluster, ofta av betydande storlek. Den på turbinerna
verkande fallhöjden kallas nettofallhöjden och utgör resterande fallhöjd, sedan från den
naturliga fallhöjden avdragits fallhöjdsförlusterna i till- och avloppsledningar.
När man talar om fallhöjden, avser man i regel bruttofallhöjden. Denna kan
tydligen lätt bestämmas genom mätning, s. k. avvägning. Större svårigheter erbjuder
bestämmandet av nettofallhöjden. Många faktorer inverka på fallförlusterna i till- och
avloppsledningarna. Fackmannen har dock möjlighet att med tillfredsställande
noggrannhet beräkna dessa och därmed nettofallhöjden, som är en av huvudfaktorerna för
effektutbytet.
Vattenmängd. Vattenmängdens uppmätning. Bestämningen av
den framrinnande vattenmängden sker antingen genom direkt mätning eller genom
jämförelseräkningar med utgångspunkt från kända förhållanden i närliggande eller i
hydrografiskt avseende likartade vattendrag.
Den per tidsenhet i ett vattendrag framrinnande vattenmängden utgör produkten
av vattendragets tvärsektion, genomloppsarean, och hastigheten. Den förra kan lätt
bestämmas genom djupmätningar, den senare däremot växlar från punkt till punkt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
