- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
151

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLOTTNINGSTEKNIK. VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.

151

timras en stolpe, eller ock fästes bommen i en kätting, som dragés i en trumma genom
kistan.

På djupare vatten anbringas s. k. sänkstöd (fig. 169). Det utgöres av en lång slana,
som genom nedsänkta större block eller timrad stenfylld kista hålles på sin plats.
Fästen på land anbringas i kista, eller ock
uppbyggas fästen av sten och betong. I
lämpligt belägna stenblock insättas järnringar.

Bommarna hava som redan nämnts till
uppgift att leda timret. Detta kan vara till
skydd för stränder, båtleder, vattenverk eller
förbi någon flottledsbyggnad, som ej tål vid
direkt åverkan av flottgodset. Bommar
användas även för att leda in timret till
flott-ningsutskovet i en damm och för att
avstänga någon älvgren o. dyl.

Men därtill erfordras ganska omfattande
system av bommar för att sammanhålla
virket, t. ex. för att samla det i ett s. k.
timmermagasin i väntan på tappning. Då det
här kan gälla många millioner klampar på
ett enda ställe, fordras ofta betydande
utrymme och omfattande anläggningar (fig.
170).

Bommar kunna utföras på flera olika
sätt. Till bomträn utväljas de längsta
stockarna ur flottgodset, eller ock avverkas
särskilda stammar till detta ändamål. Bäst
är gran, särskilt sådan som torkat på rot.
Kärnfull furu och torrfuru är även god. Då
det börjar bli ont om lämplig skog, måste
man ofta använda sammansatta bommar,
t. ex. av 4 sågade sparrar, eller ock läggas

Fig. 167. Virkesmagasin, bildat av grova,
fyrbilade bommar, stödda mot dykdalber. Vid
dessa äro bommarna fastade genom fyrkantiga
ramar, som följa vattenståndet.

Fig. 168. Ritning till timrad, stenfylld kista, avsedd till fäste för magasinsbom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free