Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTNINGSTEKNIK. VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.
149
l2
r = 2b
där r = den yttre rännsidans krökningsradie
1 = timrets maximilängd
b = rännans bredd.
Vanligen strävar man dock att hålla radien minst 60 m. För att undvika för högt
tryck och slitning på ytterväggen, måste rännan lutas i svängen, genom att dynornas
yttre delar höjas.
Den praktiska flottningskapaciteten beräknas sålunda:
0.30
vattenhastigheten • stockantalet i tvärsektionen
stockarnas medellängd
Vanligen förmedlas flottgodsets övergång till rännan av en damm, där alltså rännan
börjar såsom ett flottningsutskov. Det är av stor vikt att detta intag ges det rätta läget
och rätta formen. Vanligen har
utsko-vet en betydande bredd, så att
inmatningen av virket underlättas genom en
kraftig ytström. Intaget skall även till
sin höjd kunna regleras efter olika
vattenstånd i dammsjön, så att en rätt
avpassad vattenmängd mjukt ledes in.
Detta sker genom en reglerbar tröskel i
rännans botten. Vanligen finnas i större
dammar s. k. grundslussar, vilka släppa
fram överloppsvatten eller lämna det
tillskott i flottningsvatten, som
erfordras längre ned i strömmen, där rännan
tar slut.
Vågbildningar i översta delen av
rännan kunna lätt skaka sönder den,
därför är ofta den översta delen
intimrad i kistor, som utgöra direkt
fortsättning av dammens kistor.
På samma sätt måste även nedre
delen av rännan vid utloppet intimras
i en kista, för att icke skakas eller
flyta upp. Till skydd för botten förtöjes
här ett stötbord eller en flytande ränna.
För uppförandet sker först röjning
och planering, stundom måste även
sch aktningar utföras, där åsar möta. Underbyggnaden består av stensplintar eller
träbockar vilande på punktstenar. Vid strömövergångar måste rännan uppbäras av
stenfyllda kistor tillika med brokonstruktioner av hängverk.
På underbyggnaden utläggas tvärsyllar, och på dessa i längdriktningen tre
strängstockar, vilka uppbära rännbanden. Dessa bestå av dynor, som utläggas tvärs över
strängstockarna, vidare sidostolpar och stöttor.
Fig. 165. Timrad flottningsränna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
