Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Inledning - De naturliga betingelserna för flottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
VATTENBYGGNADER.
Landsdelar och vattendrag: Stycken Kubikmeter
Nedre Norrland o. Dalarne:
Harmångersån................................................ 1 209 159 112 262
Delångersån................................................. 1 338 806 154 367
Ljusnan.................................................... 19 442 138 1 973 844
Dalälven................................................... 22 545 100 1 940 419
Ej spec. norrl. vattendrag.................................. 8 946 877 995 864
Ej spec. öst- o. sydöstsvenska d:o.......................... 6 472 162 498 857
Hallandsåarna............................................... 2 973 476 143 584
Värmland:
Klarälven......................................... 10 288 496 863 999
Norsälven................................................... 5 869 364 477 541
Byälven..................................................... 3 355 057 260 985
Ej spec. västsvenska vattendrag . . ........................ 2 955 213 269 829
Hela riket 151 856 250 15 844 968
Förutom dessa allmänna flottleder finnas i landet även ett stort antal enskilda,
men deras utsträckning är icke känd.
För en jämförelse med järnvägsnätet må nämnas, att statens och enskilda
järnvägar år 1926 hade en sammanlagd längd av 16 000 km, varav dock endast en del faller
inom flottningslänen.
De NATURLIGA BETINGELSERNA FÖR FLOTTNINGEN.
Innan vi gå in på flottledens byggnad, är det nödvändigt att något studera de
geografiska och klimatiska förutsättningarna. Flottningen är ju egentligen ett mycket
primitivt transportsätt, där människans arbete och anläggningar betyda ganska litet
emot naturens fria gåva. Flottledsbyggaren har att taga denna kraft i sin tjänst, styra
och reglera den på bästa sätt. Då är första förutsättningen för ett gott resultat, att han
lär känna flottningens förutsättningar och vattendragens egenskaper.
Ett studium av avrinningen i våra älvar utvisar, att denna är synnerligen ojämn
under olika årstider. Detta beror huvudsakligen av temperaturskillnaderna mellan
vinter och sommar. Vinterns nederbörd magasineras såsom snö, och när sedan våren
kommer, tillföras vattendragen på ganska kort tid en betydande vattenmängd.
Det är dock icke all snö som på detta sätt kommer strömmarna till godo. Genom
jämförelse mellan nederbördsmängden och vattenavbördningen har det visat sig, att
en betydande del går förlorat genom avdunstning etc., och avrinningsprocenten anges
för kustälvarna till 50 å 60 %, för större norrländska älvar till 70 %, men för
fjälltrakterna uppgår den till 80 % och mer. Att den där är så hög beror på frånvaron av skog
samt på den gynnsamma lutningen.
Det är alltså av mycket stor betydelse för vattentillgången under flottningen, att
våra större älvar ha sina källor i fjälltrakterna.
Att exakt förutsäga vårflodens storlek med ledning av magasinerad snömängd
låter sig icke göra, ty den beror även i hög grad av temperatur och nederbörd under
själva smältningen. Om vädret är klart, sker en betydande avdunstning, men inträffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
