Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66
VATTENBYGGNADER.
Fig. 64. Plan över del av Värtahamnen, Stockholm.
och angöres utom av styckegodsbåtar i europeisk trafik även av en del transmarin
sjöfart. Den är försedd med flera större och mindre varubyggnader, 26 moderna kajkranar
och dubbla järnvägsspår såväl vid kajen som innanför hamnplanet och varubyggnaderna.
Spåren sammanlöpa i en vid hamnens inre del belägen hamnbangård, å vilken utföras
de för vagnarnas fördelning inom hamnen nödvändiga rangeringarna och där de till
avgång bestämda vagnarna hopsamlas. Flertalet kajkranar äro enkla svängkranar av vid
styckegodskajer allmänt bruklig typ (fig. 62). Under de senare åren hava vid
Stadsgårds-kajen även anskaffats några kranar av
en ny typ, s. k. vipparmskranar (fig. 63),
som först kommit till utförande i
England, men efter kriget snabbt vunnit
terräng även vid andra hamnar.
Vipp-armskranarna utmärka sig framför
vanliga kranar genom större rörlighet och
smidighet, i det att de ej blott kunna
svänga utan även under full last
indraga och utfälla svängarmen för att
kunna nå närmare eller fj armare
belägna punkter, där gods skall upptagas
eller nedsättas, eller svänga förbi ett
hinder, exempelvis fartygstacklaget, en
närstående kran, lyktstolpe o. dyl.
Värtahamnen, belägen c:a 3.5 km
öster om staden, upptager
massgods-trafiken, såsom kol, malm, trävaror,
foder- och gödningsämnen, oljor m. m.
Fig. 64 och 65 visa anordningarna vid
denna hamns norra del, som användes
för kolimport. Järnvägsspår och
körväg finnas såväl vid kajen som bakom
en bred upplagsplats, vilken tjänstgör
som handelsupplag för kolrörelsen.
Omlastningsarbetet utföres bl. a. med
tvenne brokranar, vilka äro åkbara i
kajens längdriktning och kunna lasta från fartyg direkt i järnvägsvagn eller till upplag,
ävensom verkställa utlastning från upplaget till järnvägsvagn eller fartyg. Även direkt
omlastning mellan två utanför varandra liggande fartyg kan utföras med brokranarna.
Söder om Värtahamnen ligger frihamnen, som huvudsakligen är en
styckegodshamn för transocean import. Den öppnades för trafik år 1919 och fullbordades i sitt
nuvarande skick år 1926. Frihamnen har f. n. en kajlängd av 1 218 m med ett vattendjup av
8 å 10 m, tre större magasinsbyggnader om tillsammans 39 000 m² golvareal och tre enkla
varuskjul i en våningshöjd samt är försedd med 25 moderna kranar och rikliga
spåran-ordningar (fig. 66 och 67). Varubyggnaderna äro förlagda längre från kajen än eljest vid
styckegodshamnar är vanligt, för att mellan byggnaderna och kaj spåren kunna bereda
plats för uppläggning av gods, som ej behöver eller ej bör intagas i skjul. Kajkranarna
hava på grund härav erhållit stor räckvidd genom att de utförts såsom brokranar, d. v. s.
med å portalen åkbar svängkran. En del av dem äro s. k. dubbelkranar, vilka kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
