Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNARNAS TEKNISKA ANORDNING.
59
Fig. 52. Kaj i Glasgow.
också efter anbringande av särskild belastning. Grävning och sänkning pågingo, tills
man nådde så stort djup, att mottrycket från bottenlagret och friktionen mot väggarnas
yttersidor kunde beräknas tillsammans väl motsvara belastningen från hela den
blivande konstruktionen. Sedan utmurades schaktet, varefter hela den sålunda bildade
kroppen kunde tjäna såsom grund för en på vanligt sätt utförd kaj mur. Ibland ersattes
utmurningen av schaktet med ett omvänt valv, för vilket de nedre delarna av schaktets
väggar fingo tjänstgöra såsom vederlag. Väggarna, som gjordes högre, i den mån
sänkningen pågick, kunde bestå av järn, sten i hydrauliskt bruk eller — under senare tid —
betong. Brunnarnas
planform kunde variera inom
ganska vidsträckta
gränser. Ibland anordnades
en gemensam yttervägg
för flera brunnar — jfr
fig. 51 och 52.
Vid mycket stort
djup till fast botten har
man vid grundläggningen
betjänat sig av tryckluft,
jfr sid. 42. Fig. 53 a
åskådliggör ett i
Antwer-pen tillämpat
förfaringssätt. Luftklockan, vars
översta del å bilden
befinner sig i jämnhöjd med
bottenplanet, var
tillgänglig utifrån medelst ett
vertikalschakt A och en
luftsluss B. Till ordningen
hörde en plåtmantel G,
som utestängde vattnet.
I den mån det otjänliga bottenmaterialet bortskaffades, pressades klockan djupare
ned genom utförandet av kaj muren D. Sedan lämpligt djup blivit uppnått, fylldes
klockan med betong, varpå muren uppfördes till sådan höjd över vattenytan, att det
återstående murnings- och betongarbetet kunde utföras utan särskilda anordningar för
vattnets utestängande. Sedan schaktet A, slussen B och manteln G fullgjort sin
uppgift vid ifrågavarande del av kajen, löstogos de och användes vid nästa del av
kajsträckan. Fig. 53 b åskådliggör den färdiga kajen å en sträcka, där djupet till fast
botten var så stort, att mellan luftklockans tak och plåtmanteln G behövde anordnas en
särskild mantel, som utfylldes med betong och fick utgöra del av den slutliga
kajkonstruktionen. Luftklockans längd var 25 m och dess bredd 9 m. Redan när detta arbete
utfördes — det var i slutet av 70-talet — hade behovet av kajer vid djupt vatten
framtvingat mycket vidlyftiga redskap.
Mellan olika på ifrågavarande sätt utförda delar av en och samma kajsträcka
uppstå större eller mindre fogar. Även andra sätt att utföra kaj byggnader äro behäftade med
samma olägenhet. Tätningen av dylika fogar är förenad med vissa svårigheter. Delvis
därför och delvis av andra skäl tillämpas ibland konstruktioner, vid vilka det ej före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
