- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
46

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

VATTENBYGGNADER.

avseenden fylla mycket stora anspråk. I många utländska hamnar, särskilt i de slutna
hamnarna, är det så gott som otänkbart att kunna införa stora fartyg i bassängerna utan
hjälp av bogserare. Fartygen måste ofta svängas runt som en järnvägsvagn på en
vändskiva, jfr fig. 28. Begreppet »krökningsradie» i detta sammanhang är i många utländska
hamnar okänt, jfr fig. 83 och 85. Hos oss fordrar man i regel, att fartyget skall kunna
för egen maskin angöra hamnen och dess kajer, helst rätlinigt, i nödfall i en båge, som
är så vid, att den kunde följas av fartyget vid utvecklingen av en stor del av dess
maskinstyrka. Utan tvivel hava överdrivna fordringar i detta avseende onödigt fördyrat
åtskilliga av våra hamnar.

I allmänhet givas hamnbassängerna hos oss och på kontinenten sådan riktning,
att de öppna sig mot inf artsriktningen, jfr fig. 29. Därom är intet ont att säga,
förutsatt att en dylik riktning låter väl förena sig med utformningen av hamnplanen i dess
helhet och med kravet på nödigt skydd mot sjögång, goda järnvägsförbindelser m. m.
Fall kunna dock förekomma, då det ur vissa synpunkter vore önskvärt att giva
bassängerna en annan riktning, t. o. m. vända dem från inloppet. Den största avvikelsen är
i regel, att bassängerna anordnas vinkelrätt mot inloppet, därvid fartyget svänger i
90° vinkel vid såväl in- som utgåendet, jfr fig. 30.

Bassängens bredd är beroende av längden och av bassängens uppgift. Ibland avser
uppgiften ej annat än att bereda fartyget plats vid kaj. Om därvid vid vardera sidan
av bassängen ej behöver finnas plats för mera än ett fartyg, saknas anledning att göra
bassängen bredare, än vad som svarar mot bredden av två fartyg av största
ifrågakom-mande storlek och ett spelrum av nödig bredd, 10—15 m, jfr fig. 31. I Europa
förekomma emellertid bassänger av dylik bredd endast vid trafik av alldeles särskild art, t. ex.
i hamnar avsedda för kolexport. Däremot äro de ganska vanliga i Amerika.

Vid större längd måste bassängen göras bredare, åtminstone i sina yttre delar, så
att där längs kajerna förtöjda fartyg ej behöva lämna sina platser, då det gäller att föra
andra fartyg till eller från bassängens inre delar. Minsta bredden motsvarar i detta fall
tre fartygsbredder och två spelrum. Oftast göres även den längre bassängen jämnbred,
mera sällan avsmalnas den kilformigt inåt. En och annan gång åstadkommes
avsmal-ningen genom trappstegsformiga avsatser. Den i fig. 32 avbildade hamnen kan
betraktas såsom ett renodlat exempel på en anordning av sistberörd art. Särskild
uppmärksamhet förtjäna spåranordningarna, som i stort sett påminna om en godsbangård, vid
vilken man gjort sig all möjlig möda att åstadkomma rikligt utrymme för automobiler
och andra fordon.

I detta sammanhang må anföras den i äldre hamnbassänger ganska vanliga
företeelsen att kaj linjerna i stället för att vara anordnade i trappstegsform äro brutna eller
bågformiga. I bassängens yttre delar äro kajlinjerna parallella med varandra, längre
in har vattenytans bredd minskats genom insvängning i skarp krök eller kurva av den
ena eller båda kajlinjerna, jfr fig. 33. Mot anordningen var föga att invända, så länge
fartygen hade jämförelsevis ringa längd och varorna transporterades på människorygg
mellan fartyget och kajplanet. Den olägenhet, som kunde uppstå till följd av att
fartygssidan vid kröken ej kunde bringas intill kajkanten, kringgicks genom användningen
av längre landgångar.

Nu äro med dylika krökar förenade stora olägenheter. Med större fartygslängder
följa ökade svårigheter att bereda alla fartyg platser vid rak kaj. Mellan sidan av ett
vid kröken förtöjt fartyg och kajkanten kan uppstå så stort avstånd, att
varuomflytt-ningen mellan fartyg och kaj plan ej kan ske med användning av mekaniska lastnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free