Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENVÄGAR. INLEDNING.
21
•—Roxen—Asplången—Slätbaken. Denna för dåtida förhållanden synnerligen
framstående anläggning utfördes under ledning av Baltzar Bogislaus von Plåten.
Bland övriga kanaler, som tillkommit i Sverige före sjöfartens och väg- och
vatten-byggnadsteknikens fullständiga genombrott mot slutet av förra århundradet, må
nämnas: Strömsholms kanal (utförd under Gustav III:s regering), Södertälje kanal (1806—
1819), Torshälla och Eskilstuna kanal (1819—1830) och Dalslands kanal (1865—1869).
I samtliga dessa kanaler hade slussarna, som bestämde övre gränsen för de
trafikerande fartygens storlek, ganska obetydliga mått, t. ex. Trollhätte kanal: längd 35.6 m,
bredd 6.5 3 m och djup 1.9 3 m, Göta kanal: längd 32 m, bredd 6.8 m och djup 3 m,
Södertälje kanal: längd 41.6 m, bredd 8.6 m, och djup 3.6 m, Torshälla och Eskilstuna
kanal: längd 31 m, bredd 7.13 m och djup 2.5 2 m, Dalslands kanal: längd 20.8 m, bredd
4.06 m och djup 1.5 m.
I den mån koltillgångarna i England började i större utsträckning utnyttjas, ökades
även behovet av bättre transportmedel. I ett avseende äro förhållandena gynnsammare
där än i andra lika nordliga delar av Europa: klimatet lägger ej hinder i vägen för
flod-och kanaltrafik vintertid. Emellertid fördröjdes början till kanalväsendets utveckling
därav, att det var på privatkapitalet det ankom att taga första steget. Det togs
emellertid, av hertigen av Bridgewater, som under åren 1758—1772 för en kostnad av £ 360 000
— över 6 mill. kronor — anlade en kanal mellan Manchester och sina kolgruvor i
Mors-ley. Anläggningen betecknas såsom de stora slusskanalernas tidigaste representant.
Det ekonomiska resultatet av detta första försök blev glänsande och gav anledning
till en skarp konkurrens om kanalkoncessioner, av vilka under loppet av 70 år
beviljades 107. Under åren 1791—1793 lär hava grundats icke mindre än 100 kanalbolag.
Utvecklingen ledde i många fall till överdrift, samtidigt som åtskilliga företag gåvo 20-—
30 % utdelning på aktiekapitalet, tills i mitten av förra århundradet järnvägarna gåvo
många av dem dödsstöten.
En av de tidigast utförda kanalerna — även denna tillkommen på hertigens av
Bridgewater initiativ — förenade Manchester med Liverpool och blev av
utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av Englands industri. Caledoniakanalen, mellan
Morayfjorden vid Skottlands östra och Lornefjorden vid Skottlands västra kust byggdes
under åren 1768—1847 och betecknas såsom dåtidens största kanalanläggning.
För övervinnandet av höjdskillnaderna i de engelska kanallederna kommo
flerstädes till användning lutande plan, å vilka fartygen transporterades från den ena
kanalsträckan till den andra.
I den nordamerikanska kontinentens östra delar har varutransporten på inre
vattenvägar nått högre grad av utveckling än i någon annan världsdel. Anledningen är icke
svår att förstå. I centrum av det på råvaror oerhört rikt utrustade området ligger en rad
stora sjöar: Ontario, Erie, Huron, Michigan och Övre sjön. De kunde genom
jämförelsevis billiga anordningar bringas i trafikförbindelse med världshavet — via floderna
St. Laurence, Hudson och Delaware, som utmynna i Atlanten, och Mississippi, som
avbördar sitt vatten till Mexikanska bukten.
Redan under Washingtons tid påbörjades flera flodreglerings- och kanalföretag.
Erie kanal, som gör Eriesjön tillgänglig från New York, fullbordades i sitt ursprungliga
skick — för fartyg om 70 tons dräktighet — år 1826. Längden var 730 km, kostnaden lär
hava uppgått till 4.5 mill. dollar, c:a 17 mill. kronor. Sedermera hava hundratals
millioner offrats på utvidgning och förbättring av kanalen.
För Kanada var det naturligtvis av ofantligt stor vikt att medelst trafikabla
far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
