Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Artilleriets stridsmedel - Äldre artillerimateriel - Räfflade pjäser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. RAFFLADE PJÄSER.
559
och kaptenen Silfverskiöld hade utarbetat konstruktionsgrunderna för pjäserna, och
underlöjtnanten frih. Fabian Wrede uppgjorde förslag till lavetter och föreställare,
vilka förslag antogos. 1831 års materiel bestod av 6- (9.62 cm.) och 12- (12.17 cm.)
pun-diga kulkanoner samt 12- och 24- (15.53 cm.) pundiga granatkanoner, som ersatte
hau-bitserna. Projektilvikterna voro resp. 3, 6, 4.08 och 8.65 kg., loppets längd resp. 16.51,
16.22, 10.6 och 10.6 kal. samt pjäsvikterna resp. 340, 680, 370 och 690 kg. Materielen
utgjordes sålunda av lätta och tunga fältkanoner samt lätta och tunga fälthaubitser.
Kulkanonerna voro utrustade med fullkula och kaitesch, granatkanonerna med granat och
kartesch. Granatkarteschen infördes hos oss 1854 till 12-pundig kanon m/31. Materielen
organiserades i 6-pundiga batterier med 6 st. 6-pundiga kulkanoner och 2 st. 12-pundiga
granatkanoner av järn, samt i 12- och 24-pundiga batterier om 8 st. 12-pundiga
kulkanoner, resp. 24-pundiga granatkanoner. Ett bevis på materielens framstående
egenskaper är det förhållandet, att såväl lavetter som föreställare och
ammunitions-vagnar voro i bruk intill 1880-talet, då bakladdningskanoner infördes.
Vid fästningsartilleriet förekommo bombkanoner, t. ex. 23 cm. bombkanon m/54, som
ägde den första, verkligt användbara bakladdning smekanismen av Wahrendorffs
system (se nedan). Bombkanonerna uppfunnos redan 1825 av den franske generalen
Paixhans och desamma användes med fördel till beskjutning av krigsfartyg. Paixhans
blev härigenom den egentlige upphovsmannen till krigsfartygens bepansring.
Rafflade pjäser. Bakladdning. Sedan man erhållit en noggrannare
kännedom om luftmotståndets inflytande på projektilbanan, försökte man även vid
artilleripjäser tillgodogöra sig de fördelar, som en genom räfflor åstadkommen rotation
av spetsprojektiler skulle medföra med avseende å träffverkan och skottvidd. Redan
Fig. 1080. Wahrendorffs bakladdningsmekanism. Fig. 1081. Kolbenverschluss.
1826 hade den preussiske majoren Reiche framställt förslag till en 5 cm.
bakladdnings-kanon av smidesjärn med blymantlade järnprojektiler, men förslaget vann icke någon
framgång.
Bakladdningssystemet hade ju gamla anor, men såväl bakladdningsidén som frågan
om rafflade artilleripjäser fick icke sin första lyckliga lösning förrän på 1840-talet, varvid
vårt land inlade stora förtjänster. Frih. Martin von Wahrendorff, ägare till Åkers
styckebruk nära Mariefred, varifrån gjutjärnskanoner levererades till de flesta
europeiska stater, konstruerade en slätborrad bakladdning skanon för att underlätta kanonens
serverande i kasematter. De första försöken med dylika kanoner anställdes 1843 och
mekanismen infördes såväl i Sverige (fig. 1080) som i Tyskland under benämningen
»Kolbenverschluss» (fig. 1081), Holland, Österrike m. fl. länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
