- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
536

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Automatvapen av gevärskaliber - Närstridsmedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536

VAPENTEKNIK.

varjämte vid vissa arméer firmas fristående kulspruteformationer inom
infanterifördelningen.

Under världskriget hava därjämte kulsprutor av grövre kaliber (11, 13 och 25 mm.)
kommit till användning särskilt för beskjutning av flygplan och pansarvagnar.

Närstridsmedel. Bajonetter. De bajonetter, som i början på 1700-talet
utträngde pikarna, voro i regeln 3-kantiga med omkring 40 cm. klinglängd. Det svenska
infanteriet lade fullständigt bort pikarna 1731; de första bajonetterna voro eneggade,
men till 1747 års gevär infördes en tvåeggad bajonett. Under 1800-talet ökades
kling-längden till 50 å 60 cm. och efter ombeväpningen i slutet av århundradet förefunnos flera
slag av bajonetter såsom stick-, sabel- och knivbajonetter av växlande längd.

De genom blanka vapen förorsakade förlusterna under krigen i slutet av 1800-talet
och i början av 1900-talet torde ha uppgått till 2 å 5 %.

Under Balkankriget gick man ofta till bajonettanfall, men utgången var i regeln
given på förhand och den underlägsne gick vanligen i god tid tillbaka.

Bajonettfrågan har emellertid under senare år varit föremål för livlig diskussion
även i Sverige. Enligt de åsikter, som rätt allmänt gjorde sig gällande i Europa vid tiden
för vårt gevärs antagande, ansågs en kort bajonett vara överlägsen en lång, enär den
förras jämförelsevis ringa vikt endast obetydligt förflyttar vapnets tyngdpunkt framåt
och sålunda föga inverkar på lätthanterligheten. En strävan förefanns också att i
bajonetten erhålla en lämplig lägerkniv. Den svenska knivbajonettens klinga är endast 21
cm. vid geväret.

Under de år, som närmast föregingo världskrigets utbrott, anfördes emellertid vissa
skäl för behovet av en ny bajonett till vårt gevär, varvid i huvudsak framhölls, att en
lång bajonett särskilt i moraliskt avseende är betydligt överlägsen en kort, att
fästanordningen är mindre lämplig och föga hållbar samt att nu gällande bajonettmodells
menliga inflytande på träffpunktens läge är alltför stort.

Även under världskriget har den påsatta bajonetten spelat en betydande roll vid
stormanfall och vid avvärjande av stormning, ehuru härvid jämväl spikbeslagna klubbor,
yxhammare och långa knivar kommit till riklig användning.

Fransmännens och tyskarnas äldre bajonetter hade 52 cm. klinglängd och
gevärs-längden med bajonett uppgick till resp. 1.82 och 1.77 m. Fransmännen anse sig numera
böra nedbringa kling- och gevärslängd till resp. 45 cm. och 1.2 m., varigenom
gevärs-längden med bajonett skulle uppgå till 1.65 m. Tyskarnas nya, under världskriget
använda, kraftiga •»Seitengewelm med sågklinga på ena sidan och egg på den andra är
emellertid endast 30 cm. Den sammanlagda längden av gevär och bajonett uppgår till 1.55
m. österrikarna lära i början av världskriget hava beklagat sig över sin korta bajonett
(29 cm.), men efter erfarenheterna i ställningskriget, varunder nästan allt handgemäng
skedde i skyttegravar, där utrymmet är begränsat, voro de nöjda med densamma.
Österrikarna hava dock ett relativt kort gevär (1.23 m.). Bulgarerna däremot påstås hava
önskat sin korta bajonett (24 cm.) förlängd med 5—6 cm., ehuru de hava ett ganska långt
gevär (1.28 m.)

Av erfarenheterna från världskriget synes man sålunda vara berättigad draga den
slutsatsen, att gevärslängden med bajonett bör uppgå till minst 1.52 m. Det svenska
gevärets längd med bajonett är emellertid endast 1.47 m. Fördenskull hava försök
utförts med bajonetter av större längd (47 och 30 cm.). Den längsta typen giver samma
gevärslängd med bajonett (1.73 m.) som t. ex. det ryska geväret, men enligt
krigserfa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free